AI ersätter enklare IT-jobb, enligt Almega

Produktionen i den svenska IT-sektorn har ökat med 30 procent på tre år, medan antalet anställda har minskat med 3 procent. Det visar siffror från arbetsgivarorganisationen Almega. Utvecklingen pekar mot ett teknikskifte där AI i allt högre utsträckning tar hand om enklare IT-uppgifter, enligt Almegas chefsekonom Patrick Joyce.

”Det är definitivt ett teknologiskt skifte som håller på att ske”, säger han.

Siffrorna illustrerar en paradox som blivit allt tydligare inom tjänstesektorn: företag kan producera mer med färre anställda. Produktiviteten ökar snabbare än sysselsättningen, och många arbetsgivare väljer nu att investera i AI-verktyg snarare än att nyanställa. Särskilt tydligt är detta inom drift, support och mer standardiserade former av programmering – arbetsuppgifter som tidigare krävt stora personalstyrkor.

Almega är en av Sveriges viktigaste arbetsgivarorganisationer och företräder en stor del av tjänsteföretagen, däribland IT- och telekombranschen. Att branschorganisationen nu lyfter fram siffrorna ska ses som en signal till politiker och utbildningsanordnare: arbetsmarknaden håller på att förändras snabbare än många hunnit anpassa sig till.

Bakgrunden är ett par år av snabb digitalisering. Under pandemin påskyndade företag världen över sin övergång till molnlösningar och automatiserade processer. Därefter har utvecklingen av generativ AI accelererat ytterligare. Verktyg som kan skriva kod, sammanfatta dokument och hantera kundsupport har mognat på kort tid. För många IT-företag innebär det att de kan effektivisera verksamheten utan att behöva öka bemanningen i samma takt som tidigare.

Enligt Patrick Joyce handlar det inte om en tillfällig inbromsning på arbetsmarknaden. Snarare rör det sig om en strukturell förändring. Företag efterfrågar i högre utsträckning specialister inom AI, maskininlärning och dataanalys, medan efterfrågan på dem som utför mer rutinartade uppgifter minskar.

”Vi ser att kompetensbehoven förändras väldigt snabbt. Det ställer krav på både företag och de som arbetar i branschen att ställa om”, säger Joyce.

Utvecklingen får också konsekvenser för arbetsmarknadens sammansättning. Medan antalet jobb inom vissa delar av IT-sektorn minskar, växer andra. Men de nya jobben kräver ofta en högre utbildningsnivå eller en annan typ av erfarenhet än vad många av dem som drabbas av nedskärningar har. Risken är därför att det uppstår ett kompetensgap, där företag har svårt att hitta rätt personal samtidigt som allt fler med äldre IT-roller hamnar utanför arbetsmarknaden.

Internationellt syns samma mönster. Stora techbolag i USA och Europa har under det senaste året varslat personal samtidigt som de investerat tungt i AI. Flera analysföretag har pekat på att just IT-support, systemförvaltning och viss typ av kodning tillhör de yrkesgrupper som löper störst risk att påverkas av automatisering. Sverige följer därmed en global trend, men eftersom IT-sektorn har varit en viktig tillväxtmotor i svensk ekonomi blir effekterna extra kännbara.

För den enskilde anställde innebär skiftet att fortbildning blir allt viktigare. Att exempelvis kunna arbeta med AI-verktyg, tolka data eller förstå hur automatiserade system byggs upp värderas allt högre. Samtidigt betonar Almega att teknikskiftet också skapar nya möjligheter. Företag som effektiviserar sin produktion kan frigöra resurser för utveckling och innovation, vilket på sikt kan leda till nya affärsområden.

Än så länge är minskningen på 3 procent relativt begränsad, men riktningen är tydlig. Om produktionsökningen fortsätter i samma takt utan att jobben återhämtar sig kan det innebära en bestående förändring av arbetsmarknaden i stort. Politiker, utbildningsväsendet och företagen står därför inför en gemensam utmaning: att se till att kompetensutvecklingen hänger med när allt fler arbetsuppgifter automatiseras.

Patrick Joyce sammanfattar läget med att teknikskiftet inte längre är en framtidsfråga.

”Det händer nu. Frågan är hur vi anpassar oss”, säger han.