Dömd för grov obehörig befattning med hemliga uppgifter

En person har dömts av Solna tingsrätt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Det meddelar Säkerhetspolisen i ett pressmeddelande. Domen är fällande och avser brott som rör rikets säkerhet.

Obehörig befattning med hemlig uppgift är ett allvarligt brott som regleras i 19 kap. brottsbalken. Brottet innebär att någon utan tillstånd tar del av, eller på annat sätt hanterar, en uppgift som är hemlig. Redan själva hanteringen kan vara straffbar, oavsett om uppgiften har spridits vidare eller inte. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt beaktas bland annat om uppgiften har varit av synnerlig vikt för Sveriges säkerhet.

Säkerhetspolisen har en central roll i att skydda svenska hemligheter. Myndigheten arbetar med att förebygga och utreda brott som kan hota rikets säkerhet. Det handlar om allt från spioneri och olovlig underrättelseverksamhet till obehörig hantering av hemliga uppgifter. Inom ramen för det uppdraget ansvarar Säkerhetspolisen också för säkerhetsprövning av personer som ska få ta del av säkerhetskänsliga uppgifter. Säkerhetspolisen är en del av Polismyndigheten, men har särskilda uppgifter och en särskild organisation.

Den aktuella domen har meddelats av Solna tingsrätt. Rätten har funnit det bevisat att personen har gjort sig skyldig till brott. Säkerhetspolisen har i pressmeddelandet inte lämnat några uppgifter om vad de hemliga uppgifterna har avsett eller hur personen har gått tillväga. Det är vanligt att uppgifter i mål av det här slaget omfattas av sekretess, och att endast en begränsad del av utredningen blir offentlig.

Mål som rör rikets säkerhet hanteras ofta av särskilda åklagare. Riksenheten för säkerhetsmål vid Åklagarmyndigheten har ett nationellt ansvar för den här typen av brottslighet. Enheten arbetar nära Säkerhetspolisen och har specialiserad kompetens på underrättelse- och säkerhetsmål. Det kan också förekomma att förhandlingar hålls bakom stängda dörrar med hänsyn till sekretess.

Den här typen av mål är ovanliga, men de är av stor betydelse för rättstillämpningen. Domen visar att rättsväsendet tar brott mot rikets säkerhet på stort allvar. Den kan också få betydelse för hur myndigheter och företag arbetar med säkerhetsfrågor i framtiden. För den som döms kan brottet innebära fängelsestraff, men också förlorad anställning eller förlorat säkerhetskydd. Det är därför en fråga som kan få långtgående konsekvenser för den enskilde.

Sverige har under senare år fått ett mer ansträngt säkerhetspolitiskt läge. Frågor om informationssäkerhet och skydd av hemliga uppgifter har blivit allt viktigare. Det gäller inte bara försvarsmakten och Säkerhetspolisen, utan även myndigheter, regioner och företag som på olika sätt är verksamma inom samhällsviktig verksamhet. En läcka av hemliga uppgifter kan skada Sveriges försvar, utrikespolitik eller förmåga att bedriva underrättelseverksamhet.

Säkerhetsskyddslagen ställer krav på att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska förebygga att uppgifter röjs. Det kan handla om allt från fysiskt skydd och cybersäkerhet till personalutbildning och rutiner för ärendehantering. En viktig del i det arbetet är att personer med tillgång till hemliga uppgifter är säkerhetsprövade och att uppföljning görs regelbundet.

Säkerhetspolisen har i flera sammanhang betonat vikten av att skydda information och att försvåra främmande makts underrättelseverksamhet. Den nu aktuella domen är ett exempel på hur rättsväsendet kan agera när sådant skydd inte har respekterats. Det återstår att se om domen överklagas, men den utgör ändå en tydlig markering om att hemliga uppgifter måste hanteras med största försiktighet.