De senaste veckorna har elpriserna i södra Sverige skjutit i höjden, med skillnader som stundtals uppgått till tiotusentals procent jämfört med norra delen av landet. Denna dramatiska prisskillnad är inte enbart ett kortsiktigt fenomen, utan återspeglar en mer långvarig trend. Hushåll och företag i Götaland och Svealand betalar generellt sett dubbelt så mycket för sin el jämfört med norra Sverige. Hittills i december har snittpriset i Norrland (elområde 1 och 2) legat runt 13 öre per kWh, medan motsvarande pris i elområde 4 varit omkring 1,20 kronor per kWh – en nästan tiofaldig skillnad. Även sett över hela året är priset i södra Sverige dubbelt så högt. Denna betydande prisskillnad skapar en ojämlik konkurrenssituation för företag i olika delar av landet och väcker frågor om rättvisa och regionalpolitiska avvägningar.
Parallellt med de höga elpriserna i söder betalar norrlänningarna nästan tio öre mindre i elskatt per kilowattimme. Denna skatterabatt infördes i början av 1980-talet som en regionalpolitisk kompensation för de högre uppvärmningskostnaderna i det kallare Norrland. Det är viktigt att notera att stödet infördes långt innan Sverige delades in i elområden år 2011, vilket resulterat i de skilda elpriser vi ser idag. För en villaägare med en årlig förbrukning på cirka 20 000 kWh innebär skatterabatten en besparing på runt 2 000 kronor per år. Enligt regeringens budget uppgår den totala kostnaden för skatterabatten till cirka 760 miljoner kronor årligen. Detta system kritiseras för att skapa en orättvis konkurrenssituation för företag i södra Sverige, där man istället för skattelättnader drabbas av prishöjningar.
Kritiker menar att skatterabatten för Norrland är ett hån mot företag i södra Sverige, som kämpar med höga elpriser och ökade kostnader. Per Tryding, vice vd på Sydsvenska Handelskammaren, uttrycker sin frustration över situationen och menar att skatterabatten i norr förvärrar den ojämlika konkurrenssituationen och kostar jobb i söder. ”Vi får höjningar istället. Det är nästan hånfullt. Men det allvarliga är att det kostar jobb och minskar konkurrenskraften”, säger han. Vid årsskiftet höjs den ordinarie elskatten återigen med 1,1 öre per kWh, trots att regeringen och Sverigedemokraterna lovat att frysa skatten. Samma sak hände vid förra årsskiftet. Inklusive moms kommer elskatten att ligga nära 55 öre/kWh nästa år. I stora delar av Norrland kvarstår dock rabatten på 9,6 öre.
Näringsdepartementet konstaterar att en översyn av skatteskillnaden inte är prioriterad i nuläget. Detta trots den växande kritiken och de orimliga kostnader som företag i södra Sverige tvingas bära. Det är tydligt att den nuvarande situationen är ohållbar och att en mer rättvis och långsiktigt hållbar lösning måste fram. Frågan är hur länge regeringen kan ignorera de allt högre ropen från näringslivet i söder och fortsätta subventionera elpriserna i norr, samtidigt som man höjer skatten för resten av landet.
Skatterabatten på 9,6 öre per kWh gäller för hushåll och företag inom servicesektorn i följande kommuner: Dalarna: Malung-Sälen, Mora, Orsa och Älvdalen. Gävleborg: Ljusdal. Jämtland: samtliga kommuner. Norrbotten: samtliga kommuner. Värmland: Torsby. Västerbotten: samtliga kommuner. Västernorrland: Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik. (Källa: Skatteverket) Detta innebär att företag inom andra sektorer i dessa kommuner inte omfattas av rabatten, vilket ytterligare komplicerar bilden.
Sammanfattningsvis är situationen med de skilda elpriserna och skatterabatten i Norrland en komplex fråga med både historiska och regionalpolitiska dimensioner. Det är dock uppenbart att den nuvarande ordningen skapar orättvisor och hämmar den ekonomiska utvecklingen i södra Sverige. En översyn av systemet är nödvändig för att säkerställa en mer rättvis och hållbar elmarknad för hela landet. Det krävs en öppen dialog och en vilja att hitta lösningar som tar hänsyn till både de regionala skillnaderna och behovet av en konkurrenskraftig svensk ekonomi.
