Explosionsvågen fortsätter – brottslingarna byter taktik

Trots att det grova skjutvapenvåldet i Sverige visar tecken på att minska, fortsätter explosionerna att utgöra ett allvarligt problem för samhället. Under perioden januari till augusti i år har polisen registrerat hela 119 explosioner, jämfört med 62 under samma period förra året. Detta innebär nästan en fördubbling av denna typ av våld.

En oroväckande utveckling är att explosionernas karaktär har förändrats under den senaste tiden, enligt rikspolischef Petra Lundh.

”Det som används nu är ofta pyroteknik eller gamla handgranater som ofta fungerar sämre,” säger Lundh.

Mats Berggren från polisen förklarar att handgranaterna huvudsakligen kommer från utlandet och smugglas in i Sverige. Han noterar ett tydligt mönster i användningen av dem.

”Vi kan se ganska tydligt att när nya partier av handgranater anländer, ökar användningen av dem i olika typer av konfliktvåld. När de saknas används mer eldvåld,” förklarar Berggren.

Brandattacker – ett nytt fenomen

Ett nytt inslag i den kriminella verktygslådan är de systematiska brandattackerna, något som polisen inte tidigare har stött på i samma omfattning.

”Vi grep ett antal bombtillverkare i början av året. Det som kom istället var att vi började se brandattacker. Det har vi inte sett förut på det här sättet, men det ökade markant,” säger Petra Lundh.

Användningen av pyroteknik, särskilt så kallade bangers, har också blivit vanligare. Lundh påpekar att dessa är helt lagliga i många andra europeiska länder, vilket gör dem lätta att föra in i Sverige.

På frågan om tullverket behöver intensifiera sina insatser svarar Lundh att de redan arbetar intensivt, men att uppgiften är svår med tanke på hur många bilar och båtar som passerar Sveriges gränser varje dag.

Polisen anser samtidigt att de har lyckats trycka tillbaka användningen av civila sprängämnen, som för några år sedan orsakade kraftiga explosioner.

”Vi har jobbat mycket hårt mot den civila marknaden med tillsyn så att det blir ordning och att sprängämnena inte kommer på avvägar,” säger Lundh.

Hon noterar att explosioner vanligtvis används för att skrämma och hota, och i normalfallet inte för att döda och skada.

Hög konfliktnivå kvarstår

Att polisen inte har kunnat stoppa explosionerna tyder på att spänningarna inom de kriminella nätverken består, enligt Mats Berggren.

”Det finns fortfarande en hög konfliktnivå och en vilja att använda våld, men de använder andra medel,” säger han.

På frågan om hur polisen ska stoppa handgranater och brandattacker svarar de två cheferna att det handlar om internationellt samarbete och intensifierat underrättelsearbete.

”När det gäller brandattacker har vi kommunicerat till bensinstationer och taxibolag att om de ser ungdomar fylla bensindunkar, bör de kontakta oss,” säger Petra Lundh.

Statistiken över antalet explosioner under januari till augusti de senaste åren visar en oroväckande trend:

2025: 119 explosioner
2024: 76 explosioner
2023: 120 explosioner
2022: 62 explosioner
2021: 56 explosioner

Dessa siffror understryker allvaret i situationen och visar att trots intensifierade polisinsatser fortsätter explosioner att vara ett verktyg för kriminella nätverk i Sverige.

Polisens utmaning ligger nu i att utveckla nya strategier för att bekämpa denna föränderliga form av brottslighet. Det internationella samarbetet blir allt viktigare för att stoppa inflödet av handgranater och annan utrustning som kan användas för att skapa explosioner, samtidigt som den lokala underrättelseverksamheten måste intensifieras för att förebygga både explosioner och den växande trenden med brandattacker.