USA:s högsta domstol har för andra gången vägrat att ingripa för att tillåta Missouris nya valkarta att träda i kraft. Beslutet innebär att den gamla distriktsindelningen kommer att användas i mellanårsvalet i november – ett bakslag för delstatens republikanska ledning som hoppats på ytterligare en plats i representanthuset.
Det federala domstolsbeslutet innebär att det tidigare blockeringsbeslutet från Missouris högsta domstol står fast. Därmed avslutas den rättsliga striden om valkartan, åtminstone inför höstens val. Högsta domstolen har inte kommenterat sitt ställningstagande, vilket är brukligt i akuta överklaganden av detta slag.
Missouri var den andra republikanskt styrda delstaten, efter Texas, att anta nya valdistrikt efter att Donald Trump förra året uppmanade till en omritning av valkartor inför kongressvalet. Trump, som vid tillfället fortfarande var president, såg möjligheten att stärka republikanernas ställning i representanthuset genom att rita om distriktsgränserna i delstater där partiet hade majoritet. I Texas, som var först ut, godkändes den nya kartan efter en rad juridiska turer, men i Missouri stoppades den alltså.
Bakgrunden till tvisten är den återkommande processen med omdistriktering som sker vart tionde år i USA, efter den federala folkräkningen. Syftet är att säkerställa att varje distrikt har ungefär lika många invånare, så att varje väljares röst väger lika tungt. Men processen har länge varit politiskt laddad, eftersom den styrande makten i varje delstat i praktiken kan rita gränserna till egen fördel – ett förfarande som i dagligt tal kallas gerrymandering. Metoden har använts av båda partierna i decennier, men har blivit allt mer sofistikerad med hjälp av datormodeller som kan förutsäga valresultat på distriktsnivå med stor precision.
I Missouris fall ansåg delstatens högsta domstol att den nya kartan, som ritats av republikanska politiker, inte uppfyllde de konstitutionella kraven. Enligt domstolen hade kartan utformats på ett sätt som gynnade republikanerna på ett otillbörligt sätt, bland annat genom att splittra demokratiska starka områden och koncentrera oppositionens väljare till ett fåtal distrikt. Delstatens justitieminister, republikanen Eric Schmitt, överklagade då till USA:s högsta domstol, men fick alltså avslag – två gånger. Schmitt, som i år kandiderar till senaten, hade argumenterat för att en ny karta var nödvändig för att återspegla befolkningsförändringarna i delstaten.
Händelseförloppet i Missouri är en del av ett större nationellt mönster. Inför mellanårsvalet 2022 har omdistrikteringen blivit en av de hetaste politiska stridsfrågorna i USA. Båda partierna har försökt maximera sina fördelar i de delstater där de har kontroll över processen. Enligt flera analyser har republikanerna haft ett övertag, då de styr i fler delstater än demokraterna och därmed kunnat rita om fler valkartor. Samtidigt har demokraterna vunnit mark i några delstater genom att driva frågan om oberoende granskning av valkartor, men utan att lyckas få igenom någon federal lagstiftning i frågan.
Mellanårsvalet i november är avgörande för maktbalansen i Washington. I nuläget har demokraterna en knapp majoritet i båda kamrarna, men opinionsmätningar inför valet visar att republikanerna har goda chanser att ta över representanthuset. Varje enskild plats kan därför bli avgörande, vilket gör frågan om valkartor extra känslig. Enligt politiska bedömare kan utgången i Missouri få betydelse för hur många mandat republikanerna kan räkna hem i delstaten, som i övrigt är starkt republikansk. I det senaste presidentvalet vann Trump delstaten med över 15 procentenheter.
För Republikanerna i Missouri var den nya kartan ett sätt att stärka partiets grepp om delstatens kongressdelegation. Med den gamla kartan väntas mandatfördelningen bli mer jämn, vilket minskar partiets chanser att utöka sin majoritet i den federala lagstiftande församlingen. Delstaten har åtta platser i representanthuset, och med den gamla kartan bedöms flera distrikt bli omtvistade.
Missouris fall belyser också den pågående debatten om domstolarnas roll i valfrågor. Konservativa kritiker menar att domstolarna överskrider sina befogenheter när de blockerar politiskt beslutade valkartor, och hänvisar till att omdistriktering är en uppgift för de folkvalda församlingarna. Försvarare av domstolsbesluten hävdar å sin sida att domstolarna har en viktig funktion som granskare av att valprocessen förblir rättvis och konstitutionell. Frågan har varit uppe i USA:s högsta domstol flera gånger under åren, men domstolen har hittills undvikit att sätta en tydlig standard för när gerrymandering går för långt.
Frågan om valkartor väntas fortsätta att prägla den politiska debatten i USA även efter mellanårsvalet. Flera andra delstater har liknande processer på gång, och juridiken kring omdistriktering är långt ifrån slutgiltigt avgjord. USA:s högsta domstol har tidigare varit återhållsam med att ta sig an gerrymandering-frågor, men trycket från båda partierna att få till stånd ett vägledande beslut väntas öka. I väntan på det fortsätter delstaterna att agera utifrån sina egna tolkningar – och i Missouri innebär det alltså att den gamla kartan gäller när väljarna går till valurnorna i november.
