Inflationsförväntningarna har sjunkit något enligt den senaste undersökningen från Sveriges Riksbank. Prognosen visar nu att inflationen, mätt med Riksbankens mått KPIF, väntas nå 1,4 procent om ett år, vilket är en marginell nedgång från januarimätningen då motsvarande siffra var 1,5 procent.

Undersökningen visar även att kärninflatione på två års sikt förväntas nå 1,9 procent, vilket är en nedrevidering från januariundersökningen då prognosen låg på 2,1 procent.

Denna nedgång i inflationsförväntningarna kommer under en period då Riksbanken arbetat intensivt med att få bukt med den höga inflationen som präglat svensk ekonomi under de senaste åren. Efter en rad räntehöjningar har nu inflationstakten börjat avta, vilket också tycks avspeglas i marknadens förväntningar.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent, och de senaste prognoserna antyder att inflationen på två års sikt kommer att ligga strax under detta mål. Detta kan ge signaler till centralbanken inför kommande penningpolitiska beslut.

Ekonomer på flera av landets storbanker har följt utvecklingen noga. Enligt flera bedömare kan de sjunkande inflationsförväntningarna öppna för en mer expansiv penningpolitik framöver, förutsatt att trenden håller i sig och att den faktiska inflationen fortsätter att dämpas.

– De sjunkande inflationsförväntningarna är ett tecken på att Riksbankens politik börjar få effekt. Det ger dem ett visst andrum, men de kommer sannolikt att vara försiktiga med att sänka räntan för tidigt, säger en ekonomisk analytiker på en av landets ledande banker till TT.

För svenska hushåll och företag är inflationsutvecklingen av stor betydelse. Lägre inflation kan på sikt innebära lägre räntor på bolån och företagskrediter, vilket skulle lätta den ekonomiska bördan för många som känt av de kraftiga räntehöjningarna under det senaste året.

Samtidigt bör noteras att prognoser är osäkra och att många faktorer kan påverka den faktiska inflationsutvecklingen. Geopolitisk oro, energipriser och utvecklingen på arbetsmarknaden är alla faktorer som kan få inflationen att avvika från prognoserna.

Riksbanken genomför regelbundet dessa mätningar av inflationsförväntningar bland ekonomer, näringsliv och andra aktörer för att få en bild av marknadens syn på den framtida prisutvecklingen. Förväntningar spelar en viktig roll i den faktiska inflationsutvecklingen, eftersom de påverkar löneförhandlingar, prissättning och investeringsbeslut.

Den senaste tidens mätningar visar att förtroendet för Riksbankens förmåga att hantera inflationen tycks ha stärkts, vilket i sig kan bidra till att dämpa den faktiska prisökningstakten.

På den internationella arenan följer svenska inflationsförväntningar ett mönster som liknar flera andra utvecklade ekonomier, där inflationstrycket gradvis minskar efter den kraftiga uppgången i samband med pandemin och det efterföljande året.

Riksbankens direktion kommer att ta hänsyn till dessa förväntningar när de fattar beslut om räntenivån vid kommande penningpolitiska möten. Direktionens nästa räntebeslut väntas med stort intresse av både marknadsaktörer och allmänheten.

För svensk ekonomi som helhet kan sjunkande inflationsförväntningar signalera en återgång till mer stabila förhållanden efter en period av exceptionell turbulens. Det skulle i så fall kunna skapa förutsättningar för mer långsiktiga investeringar och planering, både för företag och hushåll.