Israel inleder nya omfattande attacker mot Teheran, säger militären

Israeliska stridsflygplan genomförde under tisdagsmorgonen omfattande attacker mot flera strategiska mål i Teheran, enligt källor inom Israels försvarsmakt (IDF). Attackerna beskrivs som ett direkt svar på den senaste tidens upptrappade spänningar mellan länderna.

Enligt uttalanden från IDF:s talesperson riktades attackerna mot militära anläggningar och infrastruktur med kopplingar till Irans revolutionsgarde. ”Operationen var noggrant planerad för att minimera civila förluster men samtidigt leverera ett tydligt budskap om Israels förmåga att slå tillbaka mot hot mot vår nationella säkerhet,” säger en högt uppsatt officer inom IDF som vill förbli anonym.

Satellitbilder visar omfattande skador på flera anläggningar i Teherans förorter. Iranska statliga medier har bekräftat attackerna men hävdar att landets luftförsvar lyckades avvärja flera av dem. Enligt iranska Tasnim News skadades minst tre militära installationer, men inga uppgifter om antalet skadade eller omkomna har ännu offentliggjorts.

De senaste attackerna utgör en markant upptrappning av konflikten som pågått i skuggan av kriget i Gaza. Regionala säkerhetsanalytiker beskriver situationen som den mest allvarliga direkta konfrontationen mellan Israel och Iran på flera decennier.

”Vi ser nu hur proxy-kriget mellan dessa regionala stormakter övergår till direkta militära aktioner, vilket innebär ett paradigmskifte i Mellanösterns säkerhetsarkitektur,” säger Dr. Anna Svensson, Mellanösternexpert vid Stockholms universitet.

Attackerna sker mitt under pågående diplomatiska ansträngningar från flera håll. USA:s utrikesminister har de senaste dagarna fört intensiva samtal med både israeliska och iranska representanter genom mellanhand för att förhindra en fullskalig militär konfrontation.

Enligt uppgifter från Pentagon har amerikanska styrkor i regionen höjt beredskapen till högsta nivå. Ett hangarfartyg från amerikanska flottan har också ompositionerats i östra Medelhavet för att kunna ingripa om situationen eskalerar ytterligare.

Oljemarknaden reagerade omedelbart på nyheterna. Brentoljan steg med över fyra procent under tisdagens handel på grund av oro för störningar i oljeflödet från Persiska viken. Energianalytiker varnar för att ett utdraget militärt utbyte mellan Israel och Iran skulle kunna få långtgående konsekvenser för den globala energimarknaden.

”Hormuz-sundet är en vital transportled för nästan en femtedel av världens oljeexport. Även kortvariga störningar där kan få allvarliga konsekvenser för den globala energiförsörjningen,” säger Maria Bergström, chefsanalytiker på Energimyndigheten.

Reaktionerna från omvärlden har varit snabba. EU:s utrikeschef Josep Borrell har kallat till ett krismöte med medlemsländernas utrikesministrar. I ett uttalande uppmanar han till ”omedelbar återhållsamhet från båda sidor” och varnar för att en regional konflagration skulle kunna få ”oöverskådliga konsekvenser”.

Ryssland och Kina, båda med starka ekonomiska och strategiska band till Iran, har fördömt Israels handlingar och krävt ett omedelbart stopp på ”aggressionshandlingar som hotar regional stabilitet”.

För Sveriges del innebär upptrappningen nya utmaningar. Utrikesminister Tobias Billström uppger att Sverige följer utvecklingen noggrant och har intensifierat kontakterna med EU-partners och regionala aktörer.

”Vi är djupt oroade över utvecklingen och uppmanar till diplomatiska lösningar. En militär eskalering gynnar ingen part och riskerar att förvärra den redan allvarliga humanitära situationen i regionen,” sade Billström vid en presskonferens i Stockholm.

De senaste attackerna kommer endast veckor efter att Iran genomfört en missilattack mot Israel som svar på en israelisk operation i Damaskus där flera högt uppsatta iranska officerare dödades.

Militära experter befarar nu att konflikten riskerar att spridas till andra delar av regionen, med potentiella konsekvenser för Libanon, Syrien och Jemen där Iran-stödda grupper är aktiva.

Enligt diplomatiska källor pågår intensiva förhandlingar bakom kulisserna för att förhindra ytterligare eskalering. Egypten och Qatar uppges agera som medlare i ett försök att etablera en tillfällig vapenvila.