Liberia går med på att ta emot upp till 1 200 utvisade migranter från USA

Liberia ska ta emot migranter som USA deporterar. Enligt informationsminister Jerolinmek Piah anländer de första 20 personerna redan denna vecka. Sammanlagt handlar det om en grupp som ska komma inom ett år. Bland dem finns afrikaner, men också medborgare från Nord- och Sydamerika samt Karibien.

Avtalet ger USA möjlighet att deportera personer som inte kan skickas tillbaka till sina hemländer av säkerhetsskäl. Enligt den liberianska regeringen ska migranterna kunna söka asyl i Liberia eller lämna landet när de vill.

Liknande uppgörelser har USA redan med Rwanda och El Salvador. De har lett till att tusentals människor har deporterats till länder som de saknar medborgarskap i. Metoden, där ett tredje land tar emot personer som USA vill utvisa, har blivit en allt vanligare del av landets migrationspolitik. Syftet är att kunna verkställa utvisningar även när hemlandet vägrar ta emot personer eller när säkerhetsläget där gör det omöjligt.

Liberias roll i sammanhanget är inte slumpmässig. Landet har historiska band till USA som få andra afrikanska nationer. Liberia grundades under 1800-talet av frigivna slavar från Nordamerika. Redan 1847 blev landet en självständig republik med en författning som i stora delar hämtade inspiration från den amerikanska. Huvudstaden Monrovia är uppkallad efter USA:s femte president James Monroe. Dessa band har skapat starka politiska, ekonomiska och kulturella kopplingar, men också en komplex relation där USA vid flera tillfällen haft stort inflytande över utvecklingen i Västafrika.

För Liberia innebär avtalet en logistisk och humanitär utmaning. Landet är fortfarande präglat av två inbördeskrig, ebolautbrott och en lång återuppbyggnadsprocess. Enligt Världsbanken lever en stor del av befolkningen under fattigdomsgränsen. Att ta emot migranter från andra kontinenter kräver boende, juridisk hjälp och tillgång till grundläggande service. Frågan är hur det ska finansieras. Regeringen i Monrovia har inte presenterat några detaljer om vad mottagandet kostar eller vilket stöd som eventuellt ges från USA.

Samtidigt finns frågor kring vilka rättigheter migranterna faktiskt får. Den liberianska regeringen säger att de kan söka asyl och att de inte är tvungna att stanna kvar. Men erfarenheten från liknande avtal visar att verkligheten kan vara mer komplicerad. Kritiker menar att tredjelandsdeportationer riskerar att skapa en grupp människor som befinner sig i limbo – utan trygg status, med begränsade möjligheter att bygga upp ett liv och med få garantier för framtiden.

El Salvador, som haft ett liknande avtal med USA, har fått motta personer som anklagats för brottslighet, men också andra som av olika skäl inte kunnat utvisas till sina ursprungsländer. Rwanda har tagit emot asylsökande som sökt skydd på andra håll, i ett system som väckt debatt inom EU. I Liberias fall är det ovanligt att ett land i Västafrika tar emot migranter från USA på detta sätt. Grannländer som Ghana och Nigeria har traditionellt varit mer öppna för migration från andra afrikanska länder, medan Liberia hittills haft en mer återhållsam policy.

Det återstår att se hur många migranter som faktiskt kommer och hur länge de stannar. De första 20 personerna väntas ge en indikation om hur mottagandet fungerar i praktiken. För USA handlar avtalet om att kringgå de hinder som finns för utvisningar. För Liberia handlar det om en diplomatisk markering gentemot en gammal allierad, men också om ett konkret åtagande som ställer krav på ett resursfattigt land.

Migrationsfrågan är känslig i hela regionen. Västafrika har under lång tid präglats av både intern rörlighet och migration mot Europa. Ett avtal som detta kan komma att påverka hur andra länder ser på Liberia – både som samarbetspartner och som mottagarland. För de människor som nu skickas till Monrovia är det emellertid frågan om ett nytt kapitel i en redan påtvingad resa. Många har flytt från krig eller förföljelse och hamnat i USA, bara för att skickas vidare till ett land de aldrig besökt.

Mycket är fortfarande oklart. Vilka kriterier som använts för att välja ut just Liberia, hur många som kommer att omfattas och vad som händer med dem som vägrar samarbeta. Det liberianska uttalandet ger få svar. Klart är att de första migranterna väntas inom några dagar.