Mercedes-Benz planerar att skära ner personalkostnaderna i Tyskland med 800 miljoner euro.

Den tyska biltillverkaren Mercedes-Benz planerar att minska sina personalkostnader i Tyskland med 800 miljoner euro, motsvarande drygt nio miljarder kronor. Det framgår av uppgifter som nyhetsbyrån rapporterat, och det innebär ytterligare ett steg i företagets strävan att öka lönsamheten i en allt tuffare marknad.

Mercedes-Benz, som är en av Tysklands mest kända industrikoncerner och en central del av såväl landets ekonomi som dess varumärke, har under de senaste åren ställts inför stora utmaningar. Företaget har investerat tungt i elektrifiering och digitalisering, men försäljningen av elbilar har inte tagit fart i den takt som ledningen hoppats. Samtidigt har konkurrensen från framför allt Tesla och kinesiska tillverkare som BYD blivit allt hårdare, inte minst på den viktiga hemmamarknaden i Europa.

En annan förklaring till sparbehovet är att Mercedes-Benz tappat marknadsandelar i Kina, som länge varit märkets viktigaste marknad. Kinesiska köpare har i allt högre utsträckning vänt sig till inhemska elbilstillverkare, som erbjuder avancerad teknik till lägre priser. Försäljningen av tyska premiumbilar har därför fallit, och de höga utvecklingskostnaderna för nya mjukvaruplattformar och batteriteknologi tynger marginalerna ytterligare.

Kostnadsbesparingarna är en del av ett bredare sparprogram som syftar till att göra Mercedes-Benz mer effektivt. Enligt uppgifter ska målet framför allt nås genom att inte ersätta medarbetare som slutar, genom tidiga pensioner och genom att minska antalet chefsbefattningar. Företaget har tidigare flaggat för att man vill sänka kostnaderna med flera miljarder euro fram till slutet av decenniet. Redan under året har ledningen kommunicerat till investerare att de tidigare sparprogrammen inte räcker, och att ytterligare åtgärder krävs för att skydda konkurrenskraften.

Tysklands bilindustri befinner sig i en historisk omställning. Landet har i decennier byggt sin välfärd på förbränningsmotorn, men nu tvingas biltillverkarna att ställa om till eldrift i en takt som många bedömare menar är både nödvändig och smärtsam. Höga energipriser, osäker efterfrågan och ett politiskt tryck att fasa ut fossila bränslen har satt industrin under hårt tryck.

För den tyska ekonomin har Mercedes-Benz en särskild tyngd. Företaget är en av de största arbetsgivarna i Baden-Württemberg, med omfattande verksamhet i bland annat Stuttgart, Sindelfingen och Rastatt. Nedskärningar där får därför snabbt effekter på lokala underleverantörer och tjänstesektorn. Totalt sysselsätter Mercedes-Benz cirka 170 000 personer i Tyskland, och även om besparingarna framför allt väntas ske genom att personal inte ersätts, väcker de oro i en region som redan präglas av industrinedgång. Enligt fackliga källor kan nedskärningarna märkas särskilt inom administration och utveckling, medan produktionen i viss mån skyddas av anställningstrygghet. Även bland ingenjörer och tekniker växer emellertid oron.

Fackförbundet IG Metall, som är det största inom tysk fordonsindustri, har redan uttryckt skepsis. Man pekar på att företaget samtidigt delar ut aktieutdelningar till ägarna och att sparprogrammen drabbar anställda hårt. Förhandlingar väntas bli tuffa, och frågan är om ledningen kan genomföra sina planer utan konflikter.

Mercedes-Benz är inte ensamt om att spara. Även konkurrenter som BMW och Volkswagen har aviserat omfattande kostnadsprogram. Volkswagen har exempelvis diskuterat nedläggningar av fabriker i Tyskland, och underleverantörer inom hela branschen kämpar med minskande orderingångar. Den gemensamma nämnaren är att Europa halkar efter i elbilsracet, samtidigt som Kina sänker priserna och USA lockar till sig investeringar genom subventionspaket.

Analytiker menar att Europas bilindustri står inför ett vägval. Utan lönsamma elbilar riskerar tillverkarna att tappa marknadsandelar under lång tid. Mercedes-Benz har satsat stort på lyxbilar som EQS och EQE, men försäljningen har varit svagare än väntat. Prispressen från Tesla har dessutom tvingat fram prissänkningar, vilket urholkar marginalerna. Samtidigt har tyska politiker varnat för att en avindustrialisering av landet vore ett allvarligt hot mot välfärden. Flera ekonomer har efterfrågat ett kraftfullare statligt stöd för att hjälpa fordonsindustrin genom omställningen.

För Mercedes-Benz del handlar det inte bara om att överleva omställningen, utan också om att behålla positionen som premiumtillverkare. Frågan är om det går att kombinera omfattande personalbesparingar med de investeringar som krävs i nya modeller, mjukvara och batteriteknik. De närmaste åren blir avgörande, både för företaget och för den tyska industrimodellen.