Meta planerar att göra en kraftig satsning på sin AI-infrastruktur genom att investera 145 miljarder dollar fram till 2026. Detta framgår av uppgifter som nu cirkulerar på marknaden och som fått företagets aktie att sjunka med 2,5 procent i terminshandeln inför torsdagens börsöppning på Wall Street.

Enligt uppgifter som läckt ut strävar teknikjätten efter att öka sin serverkapacitet till hela 14 gigawatt år 2027. Detta är en omfattande utbyggnad som signalerar hur allvarligt företaget tar konkurrensen inom artificiell intelligens och hur mycket resurser som krävs för att driva avancerade AI-system i stor skala.

En central del i denna satsning är utvecklingen av egna AI-chips. Tester av dessa egenutvecklade processorer har pågått i sex veckor och har enligt uppgift inte avslöjat några större problem. Detta är en viktig milstolpe för Meta, som liksom flera andra techgiganter försöker minska sitt beroende av externa chipleverantörer och samtidigt optimera hårdvaran för sina specifika AI-behov.

Chipdesignen har tagits fram i samarbete med Broadcom, ett amerikanskt halvledarföretag som specialiserar sig på nätverks- och kommunikationschips. Broadcom har tidigare arbetat med flera stora teknikföretag och har etablerat sig som en viktig partner för företag som vill utveckla specialiserad hårdvara. Produktionen av chipsen hanteras av TSMC, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, som är världens största och mest avancerade kontraktstillverkare av halvledare.

TSMC:s roll i projektet är betydelsefull eftersom företaget besitter den mest avancerade tillverkningskapaciteten i branschen. Det taiwanesiska företaget producerar chips åt en rad av världens ledande teknikföretag, inklusive Apple, Nvidia och AMD. Att Meta väljer att arbeta med TSMC understryker ambitionen att få tillgång till den senaste tillverkningsteknologin.

Metas massiva investeringsplaner måste ses mot bakgrund av den intensiva kapprustning som pågår inom AI-sektorn. Företag som Microsoft, Google och Amazon investerar också tiotals miljarder dollar i datacenter och AI-infrastruktur. Denna konkurrens drivs av insikten att framtidens digitala tjänster, från sökmotorer till sociala medier och molnbaserade produktivitetsverktyg, kommer att vara djupt integrerade med AI-funktioner.

Energibehovet för AI-infrastruktur har blivit en allt mer kritisk fråga. Målet om 14 gigawatt serverkapacitet innebär ett enormt elbehov, vilket motsvarar ungefär energiförbrukningen för flera miljoner hushåll. Detta väcker frågor om hållbarhet och hur teknikföretagen ska kunna förse sina datacenter med förnybar energi i tillräcklig omfattning.

För Meta innebär satsningen på egen chipproduktion flera potentiella fördelar. Förutom möjligheten att optimera hårdvaran för specifika AI-uppgifter kan det också leda till kostnadsbesparingar på lång sikt och minska sårbarheten i leveranskedjan. Under de senaste åren har chipbristen visat hur beroende teknikindustrin är av ett fåtal tillverkare, vilket har motiverat flera företag att utveckla egna lösningar.

Trots att testerna av den nya AI-chipen verkar ha gått bra har marknaden reagerat negativt på nyheterna, vilket speglas i aktienedgången i terminshandeln. Investerare kan vara oroade över de enorma investeringsnivåerna och hur lång tid det kan ta innan dessa ger avkastning. De 145 miljarderna dollar som ska investeras fram till 2026 är en betydande summa även för ett företag av Metas storlek.

Meta har själva valt att inte kommentera uppgifterna, vilket är sedvanligt när det gäller läckta dokument eller preliminära planer. Företaget förväntas dock ge mer information om sina AI-strategier och investeringsplaner i samband med kommande kvartalsrapporter och investerarträffar.