Staten stämmer USA:s regering för ICE:s kontroversiella insatser i Minnesota

Delstaten Minnesota och Twin Cities (Minneapolis-Saint Paul) har inlett en rättsprocess mot den federala regeringen i Washington, D.C. I stämningsansökan hävdar de att den amerikanska immigrationsmyndigheten ICE:s (Immigration and Customs Enforcement) kontroversiella agerande i Minnesota strider mot federal lag eftersom myndighetens tjänstemän agerar godtyckligt.

Målet med stämningen är att helt avlägsna ICE-agenter från delstaten, eller åtminstone kraftigt reducera deras närvaro.

”Denna ICE-operation är i grunden en federal invasion, och den måste upphöra,” säger delstatens justitieminister Keith Ellison i ett uttalande.

I söndags beordrade Trump-administrationen och Department of Homeland Security (DHS), som ansvarar för ICE, ytterligare hundratals federala agenter till Minneapolis. Detta har ökat det totala antalet till över 2 000 agenter i delstaten, vars uppgift är att genomdriva immigrationslagar och avlägsna papperslösa migranter.

Enligt stämningsansökan utgör ICE:s särskilda inriktning på Minnesota och andra delstater styrda av Demokraterna ett brott mot konstitutionen och yttrandefriheten. Detta tyder på att åtgärderna kan ha politiska motiv snarare än att vara grundade i säkerhets- eller immigrationsbehov.

Spänningarna har ökat markant efter en allvarlig incident förra veckan då en 37-årig kvinna sköts till döds av en ICE-agent. Denna händelse har utlöst omfattande protester med tusentals demonstranter som kräver ett slut på ICE:s verksamhet i delstaten.

Konflikten belyser den växande klyftan mellan federala och delstatliga myndigheter när det gäller immigrationspolitik i USA. Under Trumps presidentskap har ICE:s befogenheter och verksamhet utökats avsevärt, vilket har lett till ökade spänningar i många delstater som förespråkar en annan inställning till immigrationsfrågor.

Minnesota har länge varit känt för att välkomna flyktingar och invandrare, med betydande somaliska, hmong och latinamerikanska befolkningsgrupper. Delstaten har också varit centrum för nationella diskussioner om polisens metoder och etnisk rättvisa efter George Floyds död 2020.

Rättsliga experter påpekar att stämningen väcker viktiga frågor om maktdelning mellan delstater och den federala regeringen. Enligt det amerikanska rättssystemet har den federala regeringen exklusiv behörighet över immigrationsfrågor, men delstater hävdar allt oftare att de har rätt att skydda sina invånare mot vad de anser vara övertramp från federala myndigheter.

”Detta är ett ovanligt juridiskt steg från en delstat, men det återspeglar den extrema situationen som har uppstått,” förklarar Maria Rodriguez, juridisk expert vid University of Minnesota. ”Stämningen bygger på argument om att ICE:s aktioner är selektiva och politiskt motiverade, vilket skulle kunna strida mot konstitutionens lika skydd-klausul.”

Parallellt med den rättsliga processen har lokala tjänstemän i Minneapolis och Saint Paul förstärkt sina ”sanctuary city”-policies, som begränsar samarbetet med federala immigrationsmyndigheter. Borgmästaren i Minneapolis har beordrat den lokala polisen att inte assistera ICE i deras operationer.

Från Washington har DHS svarat med att försvara sin verksamhet. I ett uttalande hävdar myndigheten att deras närvaro i Minnesota är nödvändig för att ”upprätthålla nationens immigrationslagar och skydda allmän säkerhet.”

Civilrättsorganisationer som American Civil Liberties Union (ACLU) har uttryckt sitt stöd för delstatens stämning och erbjudit juridisk hjälp till de som påverkas av ICE:s insatser.

Medan rättsprocessen fortskrider förblir spänningen hög i Minnesota. Kommunala ledare förbereder sig för fortsatta protester och eventuella konfrontationer mellan demonstranter och federala agenter, samtidigt som de strävar efter att skydda sårbara invånargrupper som känner sig hotade av de ökade immigrationsinsatserna.