Minst 72 uppges ha dödats i flygattack mot guldgruva nära gränsen mellan Sudan och Egypten.

Minst 72 människor har dödats i en flygattack mot en guldgruva i gränsområdet mellan Sudan och Egypten, uppger en människorättsorganisation. Attacken är den senaste i raden av våldsdåd som drabbar civila i Sudan, där landet sedan våren 2023 har slitits sönder av ett inbördeskrig mellan regeringsstyrkor och den paramilitära gruppen RSF.

Enligt människorättsorganisationen, som baserar sina uppgifter på vittnesmål och lokala källor, träffade flygattacken ett område där många så kallade artisanalgruvarbetare utvinner guld under primitiva former. Det rör sig ofta om migrerande arbetare och lokala bybor som söker en inkomst i ett av världens mest guldrika länder, men som nu befinner sig mitt i en av de dödligaste konflikterna på afrikansk mark.

Guldgruvan ligger nära gränsen till Egypten, en region som blivit allt viktigare i kriget. Området är strategiskt känsligt eftersom Egypten är en nyckelaktör i konflikten och har nära band till Sudans militär. Samtidigt har gränszonen utvecklats till en smugglingskorridor för guld, vapen och andra varor. Kontrollen över gruvorna ger krigande parter en direkt inkomstkälla, och guld betraktas som en central resurs i finansieringen av kriget.

Sudan har historiskt varit en av Afrikas största guldexportörer. Enligt officiella siffror från gruvministeriet före kriget stod guld för en stor del av landets exportintäkter, men en stor del av utvinningen sker informellt och är svår att kontrollera. Under konflikten har gruvsektorn i hög grad hamnat i händerna på väpnade grupper. Både den sudanesiska armén och RSF har anklagats för att utnyttja guldresurserna för att köpa vapen och stärka sina positioner. Flera rapporter har också visat hur guld smugglas ut ur landet via bland annat Förenade Arabemiraten, som i sin tur har anklagats för att stödja RSF med vapen och utrustning.

Attacker mot gruvor är inget nytt fenomen i Sudan, men den senaste tidens flygräder har blivit allt intensivare. Människorättsgrupper har flera gånger varnat för att civila betalar priset för striderna om naturresurser. I just det här fallet uppges många av offren ha omkommit när bomberna träffade bostadsområden intill gruvan. Dödssiffran kan stiga, då räddningsarbetet försvåras av både avstånd och pågående strider i regionen.

Attacken understryker hur guld, en ädelmetall som globalt sett betraktas som en trygg hamn i oroliga tider, också kan vara en konfliktdrivande faktor. På internationella marknader har guldpriset legat på rekordhöga nivåer under 2024 och 2025, vilket ökat incitamenten för både stater och beväpnade grupper att kontrollera produktionen. Samtidigt väcker attacken frågor om ansvarsutkrävande. FN har tidigare krävt utredningar av krigsförbrytelser i Sudan, men ingen av parterna har hittills ställts till svars för övergrepp mot civila.

Egypten har i egenskap av grannland och historisk allierad till Sudans militär en komplicerad roll. Kairo har uppmanat till eldupphör och arbetat för en politisk lösning, men samtidigt sett striderna närma sig det egna territoriet. Flyktingströmmar över gränsen har ökat, och det finns farhågor att konflikten ska destabilisera hela regionen. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har hundratusentals sudaneser sökt skydd i Egypten sedan krigets början.

Den senaste attacken mot guldgruvan visar med brutal tydlighet hur resursrika områden blivit slagfält. Utan en politisk lösning lär våldet fortsätta, och med det också lidandet för de civila som fastnat i striderna. För omvärlden handlar det inte bara om en moralisk skyldighet att agera, utan också om att förstå hur konflikter finansieras och vad som krävs för att bryta våldsspiralen.