Säkerhetsläget i Europa fortsätter att försämras sex månader efter att Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, presenterade sin årsrapport i början av 2025. Då pekade Must på att Ryssland tog allt större risker, men enligt Musts chef Thomas Nilsson har utvecklingen endast gått i fel riktning sedan dess.

”Totalt sett tycker jag att det blir värre, tyvärr. Det går åt fel håll”, konstaterar Nilsson i en aktuell intervju. Han lyfter fram en rad konkreta exempel på den försämrade situationen, bland annat ryska kränkningar av luftrummet i Finland och Estland, bombningen av en järnväg i Polen samt eskalerade attacker mot civila mål i Ukraina.

Enligt Nilsson har också den ryska retoriken skärpts avsevärt. Kreml framställer i allt högre grad konflikten som ett strategiskt uppgörelse med väst snarare än enbart en konflikt med Ukraina. President Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov har vid upprepade tillfällen hävdat att väst planerar attacker mot Ryssland och att det finns en större plan för att störta den ryska regimen.

”Vi hör alltfler ryska representanter, inklusive Putin och utrikesminister Lavrov, säga att väst planerar attacker mot Ryssland. Att det finns en större plan för att störta Ryssland”, förklarar Nilsson.

Han använder metaforen om grodan som långsamt kokas för att beskriva hur den gradvis försämrade situationen riskerar att normaliseras. När temperaturen långsamt höjs märks det inte alltid direkt, men oavsett vad är temperaturen nu för hög, menar han.

Den ryska krigföringen kommer dock till ett högt pris för landet självt. De mänskliga förlusterna är enorma, på en nivå som enligt Nilsson vore otänkbar för ett normalt demokratiskt land att acceptera. När det gäller konkreta siffror bekräftar Must att Ryssland totalt sett har passerat en miljon man i förluster, räknat på både dödade och sårade som inte längre kan delta i striden.

”I mina ögon är det ofattbart. Det är omöjligt att föreställa sig att ett normalt demokratiskt land skulle kunna acceptera den typen av förluster och det pris som betalas”, säger Nilsson.

Förutom de mänskliga förlusterna bär Ryssland också tunga ekonomiska bördor. I en intervju med Financial Times tidigare i vår avslöjade Nilsson att Sverige har underrättelseinformation som tyder på att Ryssland systematiskt manipulerar ekonomiska data om bland annat inflation och tillväxt. Landet är under betydligt större ekonomiskt tryck än vad det vill visa utåt.

Nilsson beskriver den ryska ekonomin som en paradox. Krigsindustrin körs på högvarv med full kapacitet, lider av arbetskraftsbrist och driver upp inflationen. Samtidigt saknas de komponenter som utgör grunden för en hälsosam ekonomi.

”Men alla de delar som är friska i en ekonomi, de existerar inte. Så det är en väldigt konstgjord krigsekonomi”, förklarar han.

Den senaste tiden har Ryssland också pressats av ukrainska drönarattacker inne i landet. Ukraina har fått tillgång till långdistansmissiler som gjort det möjligt att nå så långt som Moskva och Sankt Petersburg. Olje- och gasanläggningar har slagits ut och bränslebrist har uppstått på flera platser, bland annat på den ockuperade Krimhalvön.

Enligt Nilsson är detta ett sätt för Ukraina att föra kriget närmare den ryska civilbefolkningen och visa att konflikten inte bara drabbar Ukraina. Genom att träffa mål djupt inne i Ryssland vill man synliggöra krigets konsekvenser för vanliga ryssar.

Trots dessa ukrainska framgångar och de höga ryska förlusterna beskriver Nilsson situationen på slagfältet som relativt statisk. Det finns för närvarande inga tecken på att någon av sidorna har kraft eller förmåga att vinna kriget militärt inom en nära framtid. Detta innebär att konflikten sannolikt kommer att fortsätta under överskådlig tid, med fortsatt press på både ryska och ukrainska resurser.

Musts bedömning understryker den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa och vikten av att Nato-länder och Sverige fortsätter att stärka sitt försvar och sin beredskap. Den ryska aggressionen och viljan att ta risker visar inga tecken på att avta, vilket kräver fortsatt vaksamhet från västliga underrättelsetjänster och försvarsmakter.