Nobelprisbelönad forskning kan leda till nya behandlingar mot depression, epilepsi och Parkinsons sjukdom.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin har tilldelats amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun för deras upptäckt av mikroRNA. Upptäckten har gett forskare en helt ny bild av hur gener styrs i cellerna och har redan lett till en rad medicinska tillämpningar. Enligt Merab Kokaia, professor emeritus vid Lunds universitet, är det ett av de största genombrotten inom neurovetenskap. Forskningen kan i förlängningen öppna för behandlingar av epilepsi, Parkinsons sjukdom och depression.

MikroRNA är små RNA-molekyler som inte kodar för proteiner. I stället binder de till budbärar-RNA och hindrar vissa gener från att uttryckas. När Ambros och Ruvkun under 1990-talet upptäckte mekanismen hos rundmasken C. elegans, trodde många att det rörde sig om en isolerad märklighet. Sedan dess har det visat sig att mikroRNA finns hos nästan alla flercelliga organismer, inklusive människan. Forskare uppskattar att tusentals mikroRNA-molekyler styr en stor del av genuttrycket, och att störningar i denna reglering bidrar till allt från cancer till neurologiska sjukdomar.

Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet har beskrivit upptäckten som oväntad och betonat att den avslöjade en helt ny dimension av genreglering. Normalt brukar genreglering beskrivas som ett flöde från DNA till RNA till protein, men mikroRNA fungerar som en extra kontrollnivå som kan tysta gener i efterhand. Det gör att celler kan specialisera sig och anpassa sig snabbt, något som är särskilt viktigt i hjärnans komplexa nätverk.

Det är just den neurologiska kopplingen som väckt stor uppmärksamhet. Studier har visat att nivåerna av vissa mikroRNA förändras i hjärnvävnaden hos patienter med epilepsi, Parkinsons sjukdom och depression. Genom att påverka dessa molekyler skulle forskare kunna skydda nervceller, dämpa inflammation eller normalisera obalanserade signalsystem. För epilepsi har djurförsök visat att mikroRNA kan minska den överaktivitet som orsakar anfall. För Parkinson handlar det om att bevara de dopaminproducerande celler som bryts ner under sjukdomsförloppet. För depression undersöker forskare hur mikroRNA påverkar känsligheten hos nervcellernas receptorer och hur detta kan kopplas till stress och läkemedelsresistens.

Merab Kokaia, som själv forskat om epilepsi och genterapi, menar att priset är välförtjänt. Samtidigt understryker han att det tar tid att omsätta grundforskning i kliniska behandlingar. Vägen från laboratoriet till apoteken är lång, och många läkemedelskandidater faller i tidiga tester.

Ändå är det ingen tvekan om att Nobelpriset sätter strålkastarljuset på ett forskningsfält som växer snabbt. RNA-baserad medicin har redan visat sin potential genom mRNA-vaccinerna mot covid-19, och nu riktas blickarna mot mikroRNA. Flera bioteknikbolag utvecklar läkemedel som antingen härmar eller blockerar specifika mikroRNA-molekyler. De flesta kandidaterna befinner sig i tidiga kliniska faser, och de största framstegen har hittills gjorts inom cancer och sällsynta ärftliga sjukdomar. Neurologiska tillstånd är svårare att behandla, bland annat eftersom läkemedlen måste kunna passera blod-hjärnbarriären.

Marknaden för RNA-terapier bedöms växa rejält under de kommande åren. Branschanalyser pekar på att den globala marknaden kan vara värd flera tiotals miljarder dollar inom ett decennium. Stora läkemedelsföretag har inlett samarbeten med mindre bioteknikbolag för att utnyttja mikroRNA i läkemedelsutvecklingen. Sverige har goda förutsättningar att vara med i utvecklingen, med starka forskningsmiljöer inom neurovetenskap och RNA-biologi, inte minst i Lund och Stockholm.

En annan lovande aspekt är att mikroRNA kan användas som biomarkörer. Mätningar av mikroRNA i blodprov skulle kunna göra det lättare att upptäcka neurologiska sjukdomar tidigt och att följa hur de utvecklas. Det vore ett stort steg framåt, eftersom sjukdomar som Parkinsons ofta diagnostiseras sent.

För patientgrupper som idag saknar effektiva behandlingar är utsikterna hoppfulla. Epilepsi, Parkinson och depression drabbar tillsammans hundratals miljoner människor världen över. Nuvarande behandlingar lindrar ofta symtomen men påverkar inte orsaken till sjukdomen. MikroRNA-baserade terapier skulle i teorin kunna förändra sjukdomsförloppet, inte bara dämpa det. Det är en av anledningarna till att Nobelkommittén valt att lyfta fram just den här upptäckten.

Kokaia betonar att det krävs mer forskning innan patienterna kan ha nytta av upptäckten. Men han är övertygad om att grunden nu är lagd. Årets Nobelpris är ett kvitto på att mikroRNA-forskningen nått en mognadsgrad där dess betydelse inte längre kan ifrågasättas. Frågan är inte om den ska leda till nya läkemedel, utan när.