Norges utrikesminister berömmer Syriens nya ledare Ahmed al-Sharaa efter sitt besök i Damaskus.

Norges utrikesminister Espen Barth Eide har efter ett besök i Syrien manat det internationella samfundet att ge den nya ledningen i Damaskus en chans. Han sade att den nya regimen under Ahmed al-Sharaa, som tog makten efter att Bashar al-Assad störtades i december, ”levererar imponerande” och att omvärlden inte bör isolera landet. Eide, som träffade al-Sharaa under sitt besök, medgav att riskerna är stora, men menade att det nu finns en unik möjlighet att stödja en fredlig övergång.

Bakgrunden är turbulent. Syrien har varit sönderrivet av inbördeskrig sedan 2011, och först efter Assads fall har en ny maktstruktur börjat ta form. Den nya regeringen leds av Hayat Tahrir al-Sham (HTS), en grupp som länge klassats som terrororganisation av bland annat FN, EU och USA. Gruppen har dock försökt framstå som moderat och har utlovat en inkluderande övergång med skydd för minoriteter och kvinnors rättigheter. al-Sharaa, som tidigare gick under namnet Abu Mohammad al-Julani, har i offentliga uttalanden betonat att han vill bygga ett civilt samhälle och återupprätta statens institutioner.

Eide är en av de första västliga ministrarna som besökt Syrien sedan maktbytet. Enligt norska diplomater har samtalet med al-Sharaa präglats av pragmatism. – De levererar faktiskt imponerande, sade Eide till reportrar efter mötet. Han betonade att han inte är naiv inför de svårigheter som återstår, men att det vore fel att vända ryggen åt den nya ledningen. – Jag tror att alla som möter honom märker att han är mycket intelligent. Han är strategisk och har en långsiktig vision av vart han vill nå, sade Eide om al-Sharaa. – Han har auktoritet i rummet. Han säger inte mer än nödvändigt, men när han talar lyssnar man.

Eides uttalande markerar en möjlig omsvängning i västs inställning. Flera länder, däribland USA och EU:s medlemsstater, har hittills varit försiktiga och krävt konkreta bevis på att den nya regimen respekterar mänskliga rättigheter och internationell rätt. Sanktioner mot Syrien ligger fortfarande kvar, och HTS är fortsatt terrorstämplat. Norge är inte medlem i EU, vilket ger landet en viss handlingsfrihet. Eide har tidigare uttalat att Norge kan komma att erkänna den nya regeringen om den uppfyller vissa villkor, och att man redan diskuterar hur bistånd och återuppbyggnadsstöd kan utformas.

Den norske ministerns besök sammanföll med en tid då flera regionala aktörer, däribland Saudiarabien och Qatar, återupprättat diplomatiska kontakter med Damaskus. Även Turkiet, som länge stöttat olika rebellgrupper, har signalerat att man vill samarbeta med den nya regimen. På marknaden har besöket väckt viss optimism. Syrien har visserligen begränsade oljetillgångar och en förstörd infrastruktur, men en stabilisering av landet skulle kunna öppna dörrar för utländska investeringar inom energi, byggsektorn och telekommunikation. Europeiska företag har redan börjat undersöka möjligheterna, och en diplomatisk öppning från Norge kan ses som en signal på att västvärlden successivt kan komma att lätta på sina restriktioner.

Trots den positiva tonen finns det stora utmaningar. Det humanitära läget är akut, med miljontals människor på flykt och en ekonomi i fritt fall. Minoriteter, särskilt kurder, alawiter och kristna, uttrycker oro för sin framtid. Norska diplomater medger att det finns en risk att den nya ledningen blir auktoritär eller att interna splittringar inom HTS leder till nytt våld. Eide sade att ”mycket kan gå fel”, men att detta inte är ett skäl att tiga eller utebli. – Vi måste engagera oss. Att isolera Syrien vore att lämna fältet öppet för extremism och ytterligare lidande, sade han.

Besöket har också ett inrikespolitiskt perspektiv. I Norge har regeringen fått kritik för att vara alltför tidigt ute med att normalisera förhållandet till en grupp som fortfarande är terrorlistad. Oppositionspartier har krävt att regeringen presenterar tydliga kriterier för ett erkännande. Eide tillbakavisade kritiken och menade att det är just genom dialog som man kan påverka utvecklingen. Han påminde om att Norge tidigare spelat en medlarroll i andra konflikter, bland annat i Mellanöstern, och att det nu gäller att använda den erfarenheten.

Internationella bedömare ser Eides utspel som ett viktigt test för hur västvärlden ska förhålla sig till Syrien efter Assad. Enligt Mellanösternexperter vid tankesmedjor i Bryssel skulle ett norskt initiativ kunna bana väg för en bredare diplomatisk närvaro. Samtidigt varnar de för att ge alltför snabba löften. – Det handlar om att hitta en balans mellan att stödja övergången och att bibehålla trycket på reformer, säger en analytiker.

Eide avslutade sitt besök med att understryka att tiden är mogen för att skriva ett nytt kapitel i Syriens historia. Han uppmanade de internationella aktörerna att se möjligheterna snarare än hindren. – Låt oss ge dem en chans. Vi kan inte välja våra partners, men vi kan välja att vara närvarande och påverka. Det är bättre än att stå vid sidan och se på, sade han. Frågan är nu hur snabbt andra länder följer efter – och om den nya regimen verkligen kan leva upp till de förhoppningar som den norske ministern uttryckt.