Över 6 000 valöverklaganden efter misstänkta bedrägerianmälningar i Dalarna

Sedan misstankarna om valfusk i Dalarna uppmärksammades har Valprövningsnämnden tagit emot över 6 000 överklaganden. Nämnden fortsätter att få in nya ärenden, och eftersom klagotiden ännu inte har gått ut kan antalet bli ännu högre. Det är en ovanligt stor mängd ärenden för en instans som i vanliga fall brukar hantera ett begränsat antal klagomål efter ett svenskt val.

Valprövningsnämnden är det organ som har i uppgift att pröva om val genomförts på ett korrekt sätt. Enligt vallagen får den som har rösträtt överklaga ett valresultat. Överklagandet måste vara skriftligt och komma in inom föreskriven tid. Nämnden kan därefter begära in upplysningar från Valmyndigheten, berörda kommuner och andra aktörer. Den kan också inhämta yttranden från partier och röstmottagare. Utredningen syftar till att ta reda på om det förekommit fel som kan ha påverkat valets utgång. Om så är fallet kan nämnden besluta om omval. I annat fall avslås överklagandet och valresultatet står fast. Besluten från Valprövningsnämnden kan inte överklagas.

Det stora antalet ärenden med anledning av ett och samma val är anmärkningsvärt. Normalt rör det sig om en betydligt mindre mängd klagomål, och 6 000 fall i ett enda län saknar motsvarighet i modern tid. För Valprövningsnämnden innebär det en omfattande arbetsbelastning. Handläggningen kan komma att ta lång tid, inte minst eftersom nämnden måste gå igenom om samma misstankar återkommer i flera olika ärenden.

Vad överklagandena exakt innehåller har ännu inte redovisats i sin helhet. Det är inte fastställt att valfusk faktiskt förekommit i Dalarna. Däremot har de uppgifter som ligger bakom överklagandena rört allt från brister i valsedelshanteringen till mer långtgående anklagelser om manipulation. Enligt nuvarande uppgifter från nämnden har inte heller alla ärenden hunnit granskas i sak. Enligt praxis krävs det mer än allmänna påståenden för att ett val ska ogiltigförklaras. Fel i sig leder inte automatiskt till omval. För att nämnden ska besluta om omval krävs att felet kan antas ha haft betydelse för hur mandaten fördelades.

Dalarnas län utgör en egen valkrets i riksdagsvalet och är samtidigt en region med 15 kommuner. Länet har nära 290 000 invånare, och valen där omfattar allt från kommunfullmäktige och regionfullmäktige till riksdagen. Att just Dalarna hamnat i blickfånget har väckt frågor om hur valadministrationen fungerar både i länet och i Sverige som helhet. Landet har länge haft ett högt förtroende för sina val, och Valprövningsnämnden har traditionellt haft en begränsad roll. Den massiva tillströmningen av ärenden är därför något nytt även för systemet i stort.

Det höga antalet överklaganden behöver inte innebära att valfusk faktiskt ägt rum. Däremot visar det att misstankar i samhället kan få institutionella konsekvenser. För enskilda väljare innebär möjligheten att överklaga att det finns en kanal för att få oegentligheter prövade. Samtidigt ställer 6 000 ärenden nya krav på en nämnd som är van att arbeta i liten skala. Behovet av att prioritera, sortera och utreda blir betydligt större än tidigare, och det kan dröja innan samtliga ärenden är avgjorda.

Klagotiden är inte slut. Valprövningsnämnden räknar med att ytterligare överklaganden kan komma in under den närmaste veckan. Först därefter går att få en fullständig bild av hur många ärenden nämnden har att ta ställning till. Oavsett utgången i enskilda fall kommer den här situationen sannolikt att påverka hur Valprövningsnämnden och andra valadministrativa organ ser på massöverklaganden framöver. Frågan är också vad de många ärendena gör med förtroendet för valprocessen, både lokalt i Dalarna och nationellt.