Polisen föreslås få utökade befogenheter vid demonstrationer

Regeringen har godkänt ett lagrådsförslag som kan ge polisen tydligare befogenheter vid hantering av allmänna sammankomster, främst demonstrationer. Förslaget innebär att polismyndigheten ska kunna besluta om ändrad tid eller plats för demonstrationer i fler situationer än vad som är möjligt idag.

Enligt det nya förslaget kommer polisen ha rätt att upplösa en demonstration om arrangören inte följer ett beslut om ändrad tid eller plats, något som inte alltid är fallet i nuläget. Detta ska ge polisen större möjligheter att ingripa i situationer där en sammankomst riskerar att leda till ordningsstörningar eller trafikproblem.

Förändringarna i ordningslagen är dock inte avsedda att begränsa medborgarnas grundläggande friheter, understryker regeringen i lagrådsremissen. ”Förslagets syfte är inte på något sätt att inskränka enskildas friheter att mötas och uttrycka sina åsikter,” framhålls det i dokumentet. Istället är målsättningen att demonstrationsfriheten ska kunna utövas på ett sätt som är säkert för såväl deltagare som andra personer i samhället.

En annan betydelsefull förändring i förslaget är att polisen ska ges möjlighet att ställa in en allmän sammankomst på grund av risk för människors liv och hälsa, även innan sammankomsten har påbörjats. Detta är en direkt reaktion på en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, som ogiltigförklarade ett beslut från polisen i Norrköping under påskoroligheterna 2022.

Den nuvarande lagstiftningen har visat sig vara otillräcklig i vissa situationer där polisen behöver agera förebyggande för att skydda allmänheten. Med de föreslagna ändringarna skulle polismyndigheten få en tydligare juridisk grund för att hantera potentiellt farliga situationer innan de eskalerar.

Förslaget omfattar även utökade befogenheter för polisen att ingripa mot enskilda personer som stör ordningen och inte följer beslut om att ställa in eller upplösa en sammankomst. Detta skulle ge ordningsmakten fler verktyg för att hantera störande individer som inte respekterar myndighetens beslut.

Det är viktigt att notera att polisen enligt förslaget endast får ändra tid och plats för en demonstration om alternativet är att helt avslå ansökan om att hålla sammankomsten. Detta är en betydelsefull begränsning som syftar till att säkerställa att demonstrationsfriheten inte inskränks mer än nödvändigt.

Bakgrunden till förslaget kan delvis spåras till flera händelser de senaste åren där demonstrationer har lett till allvarliga ordningsstörningar och säkerhetsrisker. Polisen har i dessa situationer upplevt att nuvarande lagstiftning inte ger tillräckliga möjligheter att hantera sådana situationer på ett effektivt sätt.

Flera samhällsdebattörer har tidigare efterlyst en översyn av lagstiftningen kring allmänna sammankomster för att balansera demonstrationsfriheten mot samhällets behov av ordning och säkerhet. Det aktuella förslaget kan ses som ett försök att finna denna balans.

De föreslagna lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2026, vilket ger tid för myndigheter och andra berörda parter att förbereda sig för de nya reglerna. Under tiden kommer förslaget att genomgå ytterligare granskning i lagrådet och sedan behandlas i riksdagen.

Förslaget kommer sannolikt att väcka debatt om balansen mellan ordningsmaktens befogenheter och grundlagsskyddade friheter. Förespråkare för förslaget menar att det handlar om att ge polisen verktyg för att säkerställa säkerheten vid demonstrationer, medan kritiker kan komma att uttrycka oro för att demonstrationsfriheten riskerar att inskränkas.

När lagändringarna väl träder i kraft kommer det att bli viktigt att följa upp hur de nya befogenheterna används i praktiken och vilka effekter de får på såväl ordningen i samhället som på medborgarnas möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter.