SCB: Positiva tecken på arbetsmarknaden – sysselsättningen ökar och arbetslösheten är oförändrad

Arbetslösheten i Sverige ligger kvar på 8,7 procent i augusti, enligt säsongsjusterade och trendberäknade siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Samtidigt stiger sysselsättningsgraden marginellt till 69,6 procent, från 69,5 procent i juli. Siffrorna pekar på en fortsatt stabil – men inte dramatiskt förbättrad – arbetsmarknad, där ökningen av antalet sysselsatta framför allt drivs av kvinnor.

Antalet sysselsatta ökade alltså under månaden, och även arbetskraftsdeltagandet – det vill säga andelen av befolkningen som antingen arbetar eller aktivt söker arbete – visar en uppåtgående trend. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) var det framför allt kvinnor som stod för den ökade sysselsättningen i augusti.

– I augusti ser vi positiva tecken på arbetsmarknaden. Både sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet ökar. Ökningen av antalet sysselsatta drivs huvudsakligen av kvinnor, säger Felicia Holm, statistiker på SCB:s arbetskraftsundersökningar, i ett pressmeddelande.

Att arbetslösheten förblir oförändrad på 8,7 procent innebär att den fortfarande ligger på en relativt hög nivå jämfört med de senaste decenniernas genomsnitt. Under 2010-talet låg arbetslösheten oftast mellan 6 och 8 procent, med en topp på över 8 procent i samband med finanskrisen 2008–2009 och pandemiåret 2020. Den nuvarande nivån är således fortsatt förhöjd, även om den inte längre stiger.

Bakom siffrorna döljer sig en arbetsmarknad som präglats av ett svagt konjunkturläge. Riksbanken har under det senaste året successivt sänkt styrräntan för att stimulera ekonomin, och hushållens köpkraft har stärkts något i takt med att inflationen fallit tillbaka. Trots det har företagen varit försiktiga med nyanställningar, särskilt inom industrin och byggsektorn, där orderingången varit svag. Den senaste tidens siffror kan dock tolkas som att arbetsmarknaden börjar bottna.

Sysselsättningsgraden på 69,6 procent är fortfarande under de nivåer som rådde före pandemin, då den låg runt 70 procent. Men den lilla ökningen från juli – från 69,5 till 69,6 procent – visar att arbetsmarknaden inte fortsätter att försvagas. Det är första gången på flera månader som sysselsättningsgraden stiger två månader i rad, även om ökningen är blygsam.

Att just kvinnor driver sysselsättningsökningen är anmärkningsvärt. En förklaring kan vara att de offentliga välfärdssektorerna, där kvinnor är överrepresenterade, har fortsatt att anställa. Kommuner och regioner har haft ett stort behov av personal inom vård, skola och omsorg – och detta har i viss mån kompenserat för nedgången inom privat sektor. Samtidigt visar statistiken att mäns sysselsättning varit mer eller mindre oförändrad, vilket bidragit till att den totala ökningen är så pass liten.

En annan faktor är att arbetskraftsdeltagandet ökar, vilket innebär att fler människor antingen har ett arbete eller söker jobb. När ekonomin är svag brukar en del människor ge upp jobbsökandet och lämna arbetskraften. Det faktum att deltagandet nu stiger – samtidigt som arbetslösheten inte ökar – tolkas av ekonomer som ett tecken på att arbetsmarknaden gradvis förbättras.

SCB:s arbetskraftsundersökningar bygger på intervjuer med ett representativt urval av befolkningen och är den officiella statistiken för arbetsmarknadsläget i Sverige. De säsongsjusterade siffrorna tar hänsyn till normala variationer under året, exempelvis sommarmånadernas skillnader, och gör det möjligt att jämföra månader direkt med varandra.

Trots de positiva signalerna kvarstår stora utmaningar. Arbetslösheten är betydligt högre bland utrikes födda och bland unga, och dessa grupper riskerar att slås ut från arbetsmarknaden i tider av återhämtning. Även om antalet sysselsatta ökar, är det inte säkert att det skapas tillräckligt många nya jobb för att absorbera alla som söker arbete.

Ur ett internationellt perspektiv ligger svensk arbetslöshet fortfarande över EU-genomsnittet. Enligt Eurostat var arbetslösheten i EU i juni 2024 omkring 6,0 procent, medan Sverige hade över 8 procent. Detta beror delvis på strukturella skillnader, såsom en stor andel unga och en hög invandring under 2010-talet, men också på att den svenska arbetsmarknaden är känslig för konjunktursvängningar.

För Riksbanken är de nya siffrorna viktiga. En arbetsmarknad som varken förbättras eller försämras dramatiskt ger inget tydligt signalvärde för penningpolitiken, men den svaga sysselsättningsökningen kan tolkas som att ekonomin inte överhettas. Detta ökar sannolikheten för att Riksbanken fortsätter att sänka räntan under hösten, i linje med vad flera bedömare förväntat sig.

Framöver väntas arbetsmarknaden förbättras långsamt i takt med att konjunkturen stärks. Men det finns risker: en förhöjd arbetslöshet under lång tid kan leda till att människor marginaliseras, och att företag får svårare att hitta rätt kompetens när återhämtningen väl tar fart. De närmaste månaderna blir därför avgörande för att se om den positiva trenden från augusti håller i sig.