Jordens oregelbundna rotation har länge varit en nagel i ögat på tidsforskare. Nu väntas världens experter fatta ett historiskt beslut: systemet med skottsekunder skrotas. Beslutet, som väntas på torsdagen, innebär att tiden inte längre justeras för att hålla jämna steg med dygnets faktiska längd.
Bakgrunden är att jordens rotation inte är så exakt som man skulle kunna tro. Den påverkas av allt från tidvattenkrafter och jordbävningar till smältande isar och väderförändringar. Dygnets längd varierar därför med några millisekunder, vilket över tid gör att astronomisk tid och atomtid inte sammanfaller. Sedan 1972 har skottsekunder lagts till med oregelbundna mellanrum för att kompensera för skillnaden. Men systemet har skapat stora problem för den digitala infrastruktur som dagens samhälle är beroende av.
Jan Johansson, ansvarig för nationell mätteknik vid Rise, Statens forskningsinstitut, säger att riskerna med skottsekunder nu väger tyngre än nyttan. Han jämför oron med den så kallade millenniebuggen, då många datorsystem befarades sluta fungera vid årsskiftet 2000. På samma sätt kan en skottsekund störa system som inte är byggda för att hantera en extra sekund i klockan.
– Man fruktar en slags millenniebugg, säger Jan Johansson.
Problemet är att tidsangivelser i datorer och nätverk bygger på en kontinuerlig tidsskala. En extra sekund kan göra att system tror att tiden gått bakåt, vilket i sin tur kan orsaka fel i allt från finansiella transaktioner till telekommunikation och satellitnavigering. För börser och andra tidskritiska verksamheter kan även en enda sekund skapa stora problem.
Förslaget att slopa skottsekunden har diskuterats i flera år, och många teknikföretag har varit pådrivande. Datorjättar som Google och Meta har länge argumenterat för att tiden borde vara helt frikopplad från jordens rotation. De menar att den astronomiska kopplingen inte längre är nödvändig för de flesta tillämpningar och att riskerna med skottsekunder är större än nyttan.
Motståndarna har å sin sida varnat för att ett avskaffande på sikt innebär att klockan gradvis glider ifrån solens faktiska position. Om ingenting görs kommer klockan så småningom att visa middag när solen står som högst, men skillnaden kommer att ta århundraden att bli märkbar. Experter har därför föreslagit att man i framtiden kan tillåta en större justering, exempelvis en skottminut, i stället för skottsekunder. På så sätt skulle tidsangivelser hållas stabila under långa perioder.
Beslutet att avveckla skottsekunden väntas formellt tas vid ett internationellt möte där representanter för bland annat mättekniska institut och telekomorganisationer deltar. Enligt uppgifter ska systemet fasas ut under en övergångsperiod, vilket ger olika branscher tid att anpassa sina system.
För Rise och andra nationella mätinstitut innebär beslutet en förändring av ett uppdrag som pågått i över fem decennier. Sverige, liksom många andra länder, har ansvar för att förmedla korrekt tid till samhället. Det arbetet kommer att fortsätta, men utan de återkommande justeringar som skottsekunderna inneburit.
Den svenska rollen i sammanhanget är inte obetydlig. Rise ansvarar för landets nationella mätteknik och är en del av det internationella nätverk som håller ordning på världens tidsangivelser. Att Sverige deltar i beslutet är därför en självklarhet, menar Jan Johansson. Han framhåller att frågan i grunden handlar om hur samhället ska kunna förlita sig på en teknik som styr allt från mobilnät till elsystem och finansmarknader.
Utvecklingen av tidmätning har gått från astronomiska observationer till atomklockor med en precision på miljarddelar av en sekund. Den nya tidsskalan kommer att bygga på atomtid, medan kopplingen till jordens rotation blir mindre framträdande. För de flesta människor märks ingen skillnad. För den digitala ekonomin kan beslutet däremot bli avgörande.
Om skottsekunden verkligen avskaffas, handlar det om ett av de mer betydelsefulla tekniska besluten i modern tid. Inte för att det syns i vardagen, utan för att det undanröjer ett latent hot mot den globala digitala infrastrukturen. Och även om risken för en millenniebugg-liknande kris har varit svår att kvantifiera, har den varit tillräckligt påtaglig för att världens tidsexperter nu väljer att agera.