Stigande amerikanska obligationsräntor tynger Wall Street efter rekorduppgångar

Efter sol kommer regn, brukar det heta. På Wall Street fick marknaden en påminnelse om det på onsdagen, då tisdagens uppgångar följdes av en tydlig nedgång vid öppningen. Amerikanska marknadsräntor steg kraftigt och lade sig som en våt filt över riskaptiten redan innan handeln kom i gång. Vid öppningen backade både S&P 500 och Nasdaq, medan Dow Jones industriindex visade en mer blandad utveckling.

Bakgrunden är en tydlig förändring i obligationsmarknadens prissättning. Räntan på tioåriga statsobligationer, som fungerar som ett riktmärke för lån över hela världen, steg till den högsta nivån på flera månader. Även räntan på tvååriga obligationer, som i högre grad följer förväntningarna på den amerikanska centralbankens styrränta, klättrade uppåt. Det innebär att marknaden nu prisar in färre räntesänkningar från Federal Reserve under det kommande året än vad som tidigare varit fallet.

Orsaken till räntelyftet är flera. Dels har en rad makroekonomiska indikatorer under de senaste veckorna pekat på att den amerikanska ekonomin fortsatt är stark. Dels har inflationssiffrorna kommit in något högre än väntat. Tillsammans har det fått investerare att dra slutsatsen att centralbanken inte har lika stort utrymme att lätta på penningpolitiken som man hoppats. Högre räntor under en längre tid innebär att företagens finansieringskostnader ökar och att värdet av framtida vinster diskonteras ned. Särskilt känsliga är teknik- och tillväxtaktier, där en stor del av värderingen bygger på förväntade kassaflöden långt fram i tiden.

Bland de bolag som tyngde marknaden fanns flera av de stora teknikjättarna. Apple, Microsoft och Nvidia handlades alla lägre under den inledande handeln. Även många mindre tillväxtbolag, som ofta är extra räntekänsliga, backade. Samtidigt var bilden inte entydig. Bankaktier, som historiskt gynnas av högre räntemarginaler, visade viss styrka. Även energisektorn fick stöd av ett fortsatt högt oljepris, delvis till följd av geopolitiska spänningar och produktionsbegränsningar bland större oljeproducenter.

Räntelyftet fick även genomslag på valutamarknaden. Dollarn stärktes mot euron, pundet och en rad tillväxtmarknadsvalutor. En starkare dollar brukar normalt trycka ned priset på guld, som handlas i dollar, men guldet höll sig relativt stabilt till följd av den osäkerhet som präglar omvärlden. Oljepriset, som redan pressats upp av produktionsbegränsningar och geopolitiska risker, fortsatte att röra sig kring höga nivåer. Högre energipriser riskerar att hålla inflationen uppe, vilket i sin tur kan förstärka räntetrycket.

Marknadsräntorna i USA har betydelse långt utanför landets gränser. Som världens största ekonomi och med dollarn som global reservvaluta fungerar de amerikanska obligationsmarknaderna som ett nav för internationella kapitalflöden. När räntorna stiger i USA ökar avkastningskraven på tillgångar över hela världen. Det märks inte minst på tillväxtmarknader, där högre dollar-räntor ofta leder till kapitalutflöden och försvagade valutor. Även europeiska och asiatiska börser påverkas, och Stockholmsbörsen följde under onsdagen utvecklingen i New York med försiktighet.

För svensk del är kopplingen dubbel. Dels påverkas de globala riskpremierna, dels får kronan ofta kämpa när dollarn stärks. En svagare krona kan i sin tur driva upp importpriserna och därmed göra det svårare för Riksbanken att få ned inflationen till målet. Samtidigt innebär högre amerikanska räntor att trycket på den svenska räntemarknaden ökar, även om Riksbanken för en självständig penningpolitik.

Flera bedömare menar att marknaden nu har gått in i en ny fas, där räntebanan är viktigare än bolagens kvartalsrapporter. Under de kommande veckorna väntar en rad händelser som kan komma att styra utvecklingen. Dels publiceras nya inflationssiffror, dels kommer protokollet från Federal Reserves senaste räntemöte. Dessutom ska nya siffror över den amerikanska arbetsmarknaden presenteras. Arbetsmarknaden har varit motståndskraftig, men en alltför stark löneökning skulle kunna förstärka oron för att inflationen inte sjunker tillräckligt snabbt.

Det är inte bara penningpolitiken som skapar osäkerhet. Handelskonflikter, tullar och geopolitiska spänningar har under det senaste året bidragit till att göra obligationsmarknaden mer volatil. En högre riskpremie på långa statsobligationer kan vara ett tecken på att investerare kräver mer betalt för att hålla amerikansk statsskuld, inte minst mot bakgrund av de stora underskotten i den federala budgeten. Det är en fråga som tidvis legat i bakgrunden men som nu återigen börjar diskuteras bland marknadsaktörer.

Tisdagens uppgångar hade gett hopp om en lugnare period på börserna. Onsdagens utveckling visade i stället hur snabbt sentimentet kan vända när räntemarknaden rör sig. För investerare handlar det nu om att navigera i ett läge där tillväxten visserligen är hygglig, men där inflationen ännu inte är besegrad. Det är en kombination som historiskt brukar skapa skakiga marknader.

Frågan är om räntelyftet är början på en längre trend eller bara en tillfällig korrigering. Mycket talar för att de kommande inflations- och sysselsättningssiffrorna får avgöra. Tills dess lär marknadsräntorna fortsätta att sätta tonen på Wall Street – och i förlängningen på börser runt om i världen.