En ny omfattande studie från Harvard University visar att militärer som tjänstgjort inom vissa försvarsgrenar löper högre risk att utveckla den dödliga sjukdomen ALS. Forskningen, som publicerats i den medicinska tidskriften Neurology, har granskat mer än 9,1 miljoner män och närmare 785 000 kvinnor inom den amerikanska veteranförvaltningen under en 24-årsperiod.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan olika försvarsgrenar. Bland män som tjänstgjort i flygvapnet är förekomsten av ALS 29 procent högre jämfört med veteraner från armén. För marinen och kustbevakningen är motsvarande siffror 15 respektive 26 procent högre. Skillnaderna är som mest påtagliga bland män under 61 år.

Studien omfattade totalt 13 935 män och 484 kvinnor som drabbades av ALS under undersökningsperioden. Det innebär att även om det finns en ökad risk inom vissa försvarsgrenar, är den övergripande risken fortfarande relativt liten i absoluta tal.

En annan viktig iakttagelse är att officerare drabbas i högre utsträckning än värnpliktiga och meniga soldater. Förekomsten av ALS var 64 procent högre för manliga officerare och 72 procent högre för kvinnliga officerare. Samtidigt visade studien att längre militärtjänstgöring är kopplad till en lägre förekomst av sjukdomen.

Marc G. Weisskopf, professor vid Harvard School of Public Health och huvudförfattare till studien, menar att resultaten tyder på att personal inom flygvapnet, marinen och kustbevakningen kan ha exponerats för militära miljöer som ökar risken för ALS. Han betonar dock att ytterligare forskning behövs för att identifiera de faktorer som ligger bakom sambandet.

Tidigare studier från flera länder har antytt en koppling mellan militärtjänst och ALS, men sambandet är inte helt fastställt enligt Caroline Ingre, ALS-forskare och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon poängterar att forskarna i nuläget endast kan spekulera kring orsakerna.

Bland de hypoteser som diskuteras finns ökad fysisk eller emotionell belastning, samt exponering för kemikalier, exempelvis i samband med stridshandlingar. En annan teori handlar om individuell genetisk predisposition. Det har tidigare diskuterats att vältränade personer eller idrottare löper ökad risk, och att det kan vara den genetiska sammansättningen som ger förutsättningar att bli atlet eller soldat som i sig utgör risken, snarare än själva yrket.

ALS, eller amyotrofisk lateral skleros, är en grupp sällsynta men obotliga neurologiska sjukdomar där nervceller i hjärnan och ryggmärgen bryts ner. Sjukdomen leder till att musklerna gradvis förlammas, och de flesta drabbade avlider inom två till fyra år efter insjuknandet, vanligtvis på grund av andningssvikt. Ungefär en av tio patienter lever betydligt längre.

Varje år insjuknar drygt 440 personer i Sverige i ALS. De flesta är mellan 60 och 70 år gamla. Det är inte helt känt varför människor drabbas, men forskning pekar på en kombination av genetik och miljöfaktorer.

Sjukdomen börjar ofta på ena sidan av kroppen, med svaghet i en arm, hand eller fot, och sprider sig sedan tills personen är helt förlamad. De muskler som vanligtvis drabbas inkluderar de för tal och sväljning, samt styrkan i armar, ben och andningsmuskler.

Det finns ingen bot mot ALS, men det finns läkemedel som lindrar symtom och bromsar sjukdomsförloppet något. Behandlingen är i huvudsak symptominriktad och syftar till att bibehålla livskvaliteten så länge som möjligt.

Den nya studien från Harvard understryker behovet av fortsatt forskning för att förstå vilka specifika faktorer i militära miljöer som kan bidra till utvecklingen av ALS. Identifiering av dessa riskfaktorer skulle kunna leda till preventiva åtgärder och bättre skydd för militär personal. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den absoluta risken att drabbas fortfarande är liten, även inom de högre riskgrupperna som identifierats i studien.