Sverigedemokraterna söker stöd för att förlänga bränsleskattesänkningar och förhindra kraftig prisökning

Sverigedemokraterna har nu presenterat sitt förslag för att förhindra det som partiet beskriver som en chockhöjning av bränslepriserna. Förslaget innebär i korthet att reduktionsplikten avvecklas eller minskas kraftigt, samtidigt som skatterna på bensin och diesel sänks. Partiet menar att åtgärderna krävs för att skydda hushåll och företag från kraftigt ökade kostnader vid pumpen. Men om förslaget kan få majoritet i riksdagen är i dagsläget högst oklart.

Reduktionsplikten, som infördes för att minska utsläppen från vägtrafiken, tvingar bränslebolag att blanda in en viss andel förnybara drivmedel i bensin och diesel. När inblandningen ökar stiger också priset. Sverigedemokraterna har länge varit kritiska till systemet och menar att det slår oproportionerligt hårt mot människor på landsbygden, där bilen ofta är en nödvändighet. Partiet hänvisar till beräkningar som visar att en bilist kan få betala flera tusenlappar mer per år om reduktionsplikten skärps ytterligare.

Frågan är nu hur de andra partierna ställer sig. Regeringsunderlaget, där Sverigedemokraterna ingår i samarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, är inte enigt. Inom regeringspartierna finns en oro för att en alltför snabb avveckling av reduktionsplikten skulle äventyra Sveriges internationella klimatåtaganden. Oppositionen, med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet, har hittills varit avvisande. Centerpartiet har dock signalerat en viss öppenhet för att diskutera förändringar – men då med fokus på att främja inhemsk produktion av biobränslen snarare än att helt avskaffa kravet.

Bakgrunden till den politiska striden är att bränslepriserna i Sverige under flera år har legat på historiskt höga nivåer. En bidragande orsak är EU:s utsläppshandel, som nu även omfattar vägtransporter och uppvärmning. Det har lett till att priset på utsläppsrätter har skjutit i höjden, vilket i sin tur driver upp kostnaderna för bensin och diesel. Enligt analytiker kan priset vid pump komma att öka ytterligare under de kommande åren, i takt med att EU skärper kraven. Det är just den utvecklingen som Sverigedemokraterna vill stoppa.

En sänkning av skatterna och en minskad reduktionsplikt skulle emellertid få betydande konsekvenser för statsbudgeten. Skatteintäkter från bränsleförsäljning beräknas till tiotals miljarder kronor per år, och en minskad inblandning av biodrivmedel skulle dessutom slå direkt mot den inhemska marknaden för förnybara drivmedel. Flera svenska företag inom bioenergisektorn har under senare år varnat för att en osäker politisk miljö redan har bromsat investeringar. En avveckling av reduktionsplikten skulle enligt branschföreträdare kunna få långsiktiga effekter för utvecklingen av nya tekniker, inte bara i Sverige utan även i övriga Norden.

Samtidigt pekar kritikerna på att en sänkning av bränslepriserna riskerar att låsa fast Sverige i ett fossilt transportsystem. Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av landets totala utsläpp av växthusgaser, och utan styrmedel som minskar användningen av bensin och diesel blir det svårare att nå de klimatmål som riksdagen har beslutat om. Flera organisationer har därför varnat för att en kortsiktig prissänkning kan ge långsiktiga negativa effekter.

Det råder med andra ord en tydlig målkonflikt mellan kortsiktiga hushållsekonomiska behov och långsiktiga klimatpolitiska ambitioner. För Sverigedemokraterna är frågan strategiskt viktig, då partiet vill profilera sig som de vanliga bilisternas försvarare. Men utan stöd från andra partier riskerar förslaget att förbli ett utspel utan politisk kraft. I riksdagen krävs en majoritet för att ändra lagstiftningen, och i dagsläget finns inget som tyder på att SD kan samla den.

Frågan väntas bli het under höstens budgetprocess, då både regeringens förslag och oppositionens alternativ ska prövas. Oavsett utgång har debatten redan satt fokus på hur Sverige ska balansera konkurrenskraft, hushållsekonomi och klimatpolitik i en tid av höga energipriser och skärpta EU-krav.