Trump: USA utförde begränsade attacker mot Irans luftvärn.

USA:s president Donald Trump uppger att landet har genomfört begränsade attacker mot Irans luftförsvar. Uttalandet, som kom under natten, bekräftar uppgifter som under flera timmar cirkulerat i internationella medier om en israelisk eller amerikansk militär operation på iranskt territorium.

Enligt Trump ska attackerna ha riktats mot strategiska luftvärnssystem och inte mot kärntekniska anläggningar eller oljeinfrastruktur. Han beskrev insatsen som ”precisionstyrd och avgränsad” och betonade att målet var att minska Irans förmåga att försvara sig mot framtida flyganfall.

Vita huset har i ett kortfattat uttalande sagt att operationen var ett svar på upprepade provokationer mot amerikanska och allierade styrkor i Mellanöstern. Administrationen vill dock inte ge detaljer kring antalet flygplan, typ av vapen eller hur många mål som träffades.

Utvecklingen kommer efter flera veckor av ökande spänningar i regionen. Relationen mellan USA och Iran har varit ansträngd sedan Trump-administrationen 2018 ensidigt lämnade kärnenergiavtalet JCPOA, vilket ledde till att Iran återupptog och utökade sitt anrikningsprogram.

Irans luftförsvar har länge betraktats som ett av de mest omfattande i Mellanöstern, med system som levererats från både Ryssland och Kina. Att dessa nu försvagats kan förändra maktbalansen i regionen, inte minst när det gäller Israels och USA:s rörelsefrihet i iranskt luftrum. Analytiker pekar på att en sådan operation krävt noggrann planering och sannolikt involverat flera underrättelsekällor.

Marknadsreaktionerna lät inte vänta på sig. Oljepriset steg med flera procent under natten innan det stabiliserades något under morgonen. Hormuzsundet, genom vilket en femtedel av världens oljeförsörjning passerar, ligger bara ett stenkast från de områden där attackerna ägde rum. Varje eskalering i närheten av detta sund brukar få omedelbara effekter på världsmarknaden.

Guldpriset har också stärkts, vilket indikerar att investerare söker sig till säkra hamnar. Börserna i Asien öppnade försiktigt med nedgångar, medan terminshandeln i Europa och USA pekade på en nervös inledning av handelsdagen.

Iran har ännu inte officiellt bekräftat omfattningen av skadorna. Landets statliga medier rapporterade tidigt om ”höga ljud” och ”ljusfenomen” över flera städer, däribland Isfahan, där stora militära anläggningar är belägna. Enligt källor i Teheran ska luftvärnet ha varit aktivt under flera timmar, men myndigheterna har varken bekräftat eller dementerat uppgifterna om träffar.

Internationella reaktioner har varit blandade. EU har uppmanat till återhållsamhet och bett båda parter att undvika ytterligare eskalering. Ryssland kallade attacken för ”oansvarig” och varnade för allvarliga konsekvenser för regional stabilitet. Kina, som är en stor köpare av iransk olja, uttryckte oro över utvecklingen men valde att inte ta ställning.

Det diplomatiska läget är minst sagt komplicerat. USA har under flera månader försökt pressa Iran till förhandlingar om ett nytt kärnavtal, samtidigt som landet samtidigt stärkt sin militära närvaro i regionen. Irans ledare har upprepat gånger avvisat samtal så länge sanktionerna finns kvar. Attacken mot luftförsvaret kan därmed ses som en signal till Teheran att USA är berett att agera militärt om diplomatin inte ger resultat.

Frågan är nu hur Iran kommer att svara. Landets möjligheter till direkt vedergällning mot USA:s styrkor i regionen är begränsade, men genom ombudsgrupper i Libanon, Jemen, Syrien och Irak har Iran tidigare visat att man kan slå mot amerikanska intressen på flera fronter samtidigt. En sådan utveckling skulle kunna dra in hela regionen i en bredare konflikt.

För närvarande finns inga uppgifter om amerikanska eller israeliska förluster. Trump-administrationen har sagt att man inte önskar en långvarig konflikt, men samtidigt betonat att USA förbehåller sig rätten att försvara sina styrkor och allierade. Hur Irans ledarskap väljer att tolka detta budskap lär avgöra vad som händer härnäst.