Alla räknade röster registrerade efter tekniska problem i valrapporteringssystemet

Valmyndigheten uppger att alla röster i söndagens riksdagsval räknades under valnatten. Men på grund av tekniska problem i myndighetens rapporteringstjänst dröjde det innan de sista valdistrikten kunde matas in i systemet. Först under måndagskvällen var alla siffror från valdistrikten registrerade.

– Alla röster räknades på valnatten, men på grund av tekniska problem i rapporteringstjänsten tog det ett tag innan de sista distrikten kunde läggas in, säger Jany Plevnik, pressekreterare vid Valmyndigheten.

Valmyndigheten uppger också att det fanns valdistrikt som inte rapporterade sina resultat innan personalen gick hem för kvällen på söndagen. Det förklarar varför vissa siffror inte kom in förrän på måndagen. De sista distrikten som registrerades under måndagskvällen innebar inte någon ändring i mandatfördelningen mellan riksdagspartierna. Det preliminära resultat som presenterades under valnatten står alltså fast i de delar som hittills räknats.

Nu återstår de 314 sammanräkningsdistrikt som kommunerna ska räkna på onsdag och torsdag. I dessa distrikt räknas röster som inte ingår i den ordinarie valdistriktsräkningen, bland annat förtidsröster och röster från utlandet. Det är först när även dessa distrikt är färdigräknade som ett slutgiltigt valresultat kan presenteras.

Det svenska valsystemet bygger på att rösterna räknas i flera steg. På valdagen stänger valdistrikten klockan 20.00, och därefter räknas rösterna i varje distrikt. Förtidsrösterna, som lämnats in under veckorna före valet, räknas inte på valnatten utan i de särskilda sammanräkningsdistrikten. Dessa är betydligt färre än de vanliga valdistrikten men kan innehålla ett stort antal röster. I år handlar det om 314 distrikt i hela landet.

Valmyndigheten har meddelat att de tekniska problemen i rapporteringstjänsten inte påverkade rösträkningen i sig. Störningen rörde alltså hanteringen av siffror, inte själva räkningen. Någon närmare uppgift om vad som orsakade problemet har myndigheten ännu inte lämnat. Valmyndighetens rapporteringstjänst är den kanal som förmedlar valresultaten från kommunerna till myndigheten och vidare till medier, partier och allmänhet. När tjänsten inte fungerar som den ska kan resultatpresentationen dra ut på tiden. Den här gången fanns enligt Valmyndigheten inga indikationer på att siffrorna i sig skulle vara felaktiga.

Riksdagen har 349 mandat. Av dessa är 310 valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Mandaten fördelas mellan partierna med hjälp av en proportionell metod, och för att komma in i riksdagen krävs normalt minst 4 procent av rösterna. Förändringar i några enstaka röster kan i teorin flytta mandat mellan partier eller valkretsar. Därför följs den slutliga räkningen med stor uppmärksamhet, även när valnattens resultat ser ut att vara stabilt.

Valdeltagandet i svenska riksdagsval brukar vara högt jämfört med många andra länder. Ett högt valdeltagande innebär att det finns många röster att räkna, särskilt när förtidsröstningen är omfattande. Det gör att den slutliga räkningen tar tid att genomföra. Samtidigt är det ovanligt att den slutliga räkningen förändrar mandatfördelningen i någon större utsträckning. I de flesta fall ligger valnattens preliminära resultat nära det slutliga.

Valmyndigheten är den statliga myndighet som ansvarar för att planera och genomföra val i Sverige. Det är också myndigheten som sammanställer och publicerar valresultaten. Det praktiska röstmottagandet och den slutliga räkningen sköts dock av kommunerna. Att resultaten från olika delar av landet kommer in vid olika tidpunkter är normalt, men tekniska problem kan göra att sammanställningen tar längre tid än väntat.

Efter att kommunerna har räknat klart de återstående sammanräkningsdistrikten kommer det slutgiltiga valresultatet att fastställas. Valet kan därefter överklagas, och eventuella klagomål prövas av Valprövningsnämnden. Först därefter är valprocessen formellt avslutad. För partierna är de närmaste dagarna ändå viktiga. Valforskare och partistrateger följer den slutliga räkningen noggrant, och samtidigt pågår analyser av hur regeringsunderlaget kan se ut. Det preliminära valresultatet ligger till grund för de samtal som inleds mellan partiledare, men det är först med det slutliga resultatet som mandatfördelningen är formellt känd.