Räntehöjning från Riksbanken väntas på onsdag – ekonomer varnar för tuffare tider för hushållen

Riksbanken väntas höja styrräntan på onsdagen, från 1,75 till 2,00 procent. Enligt flera ekonomer blir det startskottet för en serie höjningar. Frågan är om det stannar vid tre eller om det blir fyra.

Bedömare räknar med att Riksbanken genomför ytterligare åtstramningar under det kommande året. På räntemarknaden prisar handlare in något fler höjningar än vad de flesta ekonomer gör. Skillnaden kan tyckas liten, men den speglar en osäkerhet kring hur snabbt inflationen kommer att dämpas.

Den svenska ekonomin har under en längre tid präglats av låga räntor och ett stort behov av att få upp inflationen till Riksbankens mål på två procent. Nu har prisökningarna istället blivit för höga, och centralbanken har tvingats ändra inriktning. Höjningen på onsdagen är i så fall den första sedan Riksbanken började dra åt penningpolitiken efter pandemin.

En höjning av styrräntan får snabbt effekt på rörliga bolåneräntor. Det innebär ökade kostnader för hushåll med lån, inte minst i storstadsregionerna där bostadspriserna är höga och skuldsättningen stor. För den som har bundet lån dröjer det längre innan förändringen märks, men i takt med att nya bindningstider löper ut kommer fler att påverkas.

Bostadsmarknaden i Sverige, framför allt i Stockholm, Göteborg och Malmö, har under flera år präglats av stigande priser. Nu väntas en avmattning. Högre räntor gör det dyrare att finansiera ett bostadsköp, och många mäklare rapporterar om en ökad försiktighet bland köpare. Lägenheter och villor ligger ibland ute längre innan de får sålda, och priserna i vissa områden har redan börjat röra sig nedåt.

För Riksbanken handlar det om en balansgång. Å ena sidan måste inflationen bekämpas. Å andra sidan finns en oro för att alltför snabba höjningar kan slå mot sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Hittills har svensk ekonomi visat sig förhållandevis motståndskraftig, men riskerna har ökat. Flera bedömare pekar på att hushållens höga skuldsättning gör Sverige mer känsligt för räntehöjningar än många andra länder.

Även kronan spelar in. En högre styrränta brukar normalt stärka en valuta, och Riksbanken har tidigare uttryckt oro över den svaga kronan. En svagare krona gör importerade varor dyrare och bidrar därmed till att hålla uppe inflationen. Om kronan stärks i samband med höjningarna kan det dämpa en del av trycket, men valutans utveckling är svår att förutspå.

Sverige är inte ensamt om att strama åt penningpolitiken. Internationellt pågår en bred räntehöjningscykel. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har höjt räntan flera gånger i snabb takt, och Europeiska centralbanken ECB har också börjat dra åt. För Sveriges del innebär det att Riksbanken inte vill hamna alltför långt efter, eftersom ränteskillnader mot omvärlden påverkar kronans värde och därmed inflationen via importpriserna.

Det råder dock delade meningar om hur många höjningar som kommer att krävas. De ekonomer som räknar med tre höjningar utgår från att inflationen successivt kommer att avta under nästa år. De som ser framför sig fyra höjningar tror att prisökningarna blir seglivade, inte minst på grund av höga löneökningar och ett fortsatt starkt arbetsmarknadsläge.

Onsdagens besked blir vägledande för hur Riksbanken ser på läget. Kommunikén och den nya räntebanan kommer att granskas noga av marknaden. Om Riksbanken signalerar att fler höjningar är att vänta, kan det förstärka förväntningarna på ytterligare åtstramningar. Tvärtom kan en försiktig formulering tolkas som att räntetoppen är nära.

För vanliga hushåll innebär höjningen i första hand en påminnelse om att kostnaden för lån har gått från att vara nästan gratis till att bli en allt viktigare del av ekonomin. Många har redan anpassat sig genom att binda sina bolån eller amortera extra. Men för den som har stora lån och en ansträngd budget kan varje höjning märkas direkt.

Riksbankens besked på onsdagen väntas alltså bli det första i en rad åtgärder. Hur många höjningar det faktiskt blir beror på hur inflationen utvecklas, hur kronan rör sig och hur den svenska ekonomin klarar av en allt stramare penningpolitik. Det enda som i dagsläget tycks säkert är att de låga räntorna är över för den här gången.