Våldsamma protester utbryter i Tirana när Albaniens premiärminister Edi Rama avvisar krav på avgång.

På söndagen utbröt våldsamma protester i Albaniens huvudstad Tirana. Kravallpolisen svarade med tårgas mot demonstranter som försökte ta sig fram mot regeringskvarteren. Premiärminister Edi Rama avvisade alla krav på avgång och markerade att han inte tänker vika sig.

Det är de senaste i en rad protester som skakat landet under de senaste åren. Oppositionsgrupper har regelbundet samlats för att kräva nyval och en oberoende utredning av påstådda valfusk. Kritikerna anklagar Rama och hans socialistiska parti för att ha koncentrerat makten, tystat media och lagt sig i rättsväsendet. Regeringen har avfärdat anklagelserna som grundlösa och sagt att protesterna är ett sätt att destabilisera landet.

Edi Rama har varit Albaniens premiärminister sedan 2013. Hans parti vann valet igen 2021, och han är därmed en av de längst sittande ledarna i regionen. Men oppositionen är splittrad och har länge haft svårt att enas kring ett trovärdigt alternativ. Den här gången samlades demonstranterna mitt i en politisk konflikt som pågått i flera veckor, med hårda ord från båda sidor.

Albanien är medlem i Nato och har varit kandidat till EU-medlemskap sedan 2014. År 2022 påbörjades formella medlemsförhandlingar, vilket sågs som en viktig framgång för Rama. Samtidigt har EU krävt reformer av rättsväsendet, yttrandefriheten och kampen mot korruption. Politisk turbulens i Tirana riskerar nu att försvåra reformarbetet och förlänga den redan utdragna EU-processen.

Förutom den politiska betydelsen är Albanien också intressant ur ett ekonomiskt perspektiv. Landet har sedan länge varit känt för sina mineralförekomster, särskilt krom, koppar och nickel. Under kommunisttiden var gruvnäringen en av de viktigaste industrierna, men efter 1990-talets ekonomiska omställning drabbades sektorn av bristande investeringar och fallande produktion. På senare år har utländska gruvbolag återigen visat intresse tack vare höga metallpriser och Albaniens relativt nära läge till europeiska marknader.

En långdragen politisk kris skulle dock kunna få konsekvenser för gruvnäringen. Flera projekt är beroende av statliga beslut om licenser, markanvändning, miljötillstånd och infrastruktur. Om oroligheterna fortsätter kan handläggningstiden bli längre och investerare avvakta med nya satsningar. Exporten av krom och andra råvaror, som ofta går via hamnar vid Adriatiska havet, skulle också kunna störas av vägblockader om protesterna sprider sig utanför Tirana.

Än så länge har inga större gruvbolag med verksamhet i Albanien meddelat att produktionen påverkas. Men den politiska osäkerheten är något som marknaden följer noga. För utländska investerare spelar stabilitet en avgörande roll. Ett land som under lång tid kämpat med korruption och svaga institutioner har särskilt mycket att förlora på en utdragen maktkamp.

Rama själv verkar inte beredd att ge sig. Hans linje är att han har ett folkligt mandat och att oppositionen bara försöker ta makten utan att vinna val. För säkerhetspolitiken i Västra Balkan är situationen ändå oroande, eftersom en instabil albansk regering kan försvaga det internationella förtroendet för hela regionen.

Det återstår att se om protesterna växer, men söndagens sammandrabbningar visar att missnöjet är djupt. I nuläget finns inga tecken på en politisk lösning. Tårgas, mötande demonstranter och en kompromisslös premiärminister – det är bilden av ett Albanien som återigen befinner sig i en svår politisk prövning.