Zelenskyj tackar USA för återupptaget underrättelseutbyte om ryska attacker

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har tackat USA för att landet återigen delar underrättelseinformation med Kiev, däribland uppgifter om ryska attacker. Uttalandet kom efter att den amerikanska administrationen enligt uppgift återupptagit det säkerhetspolitiska samarbetet som tillfälligt frysts under den senaste tidens diplomatiska turbulens. ”Jag är tacksam för att vi nu åter får den information vi behöver för att skydda våra städer och civila”, sade Zelensky i ett offentligt uttalande.

De underrättelser som nu delas handlar framför allt om ryska flyg- och robotangrepp. Det rör sig om allt från satellitbilder och avlyssnad kommunikation till analyser av var ryska förband är grupperade. För Ukraina är denna typ av realtidsdata direkt avgörande. Utan varningssystem som bygger på utländska underrättelser blir det betydligt svårare att hinna flyga upp luftvärn och rädda civila ur skyddsrummen rättidigt. Zelensky har flera gånger under kriget betonat att informationen inte bara är ett militärt redskap utan också ett sätt att rädda människoliv.

Frysningen av underrättelseutbytet skedde efter det uppmärksammade mötet i Vita huset i slutet av februari, där relationen mellan Zelensky och president Donald Trump försämrades påtagligt. Därefter pausade USA både militärt bistånd och underrättelseflödet. Beslutet väckte oro i Europa och inom Nato, eftersom Ukrainas försvar i hög grad byggt på en kombination av egen kapacitet och västligt stöd. Utan den amerikanska underrättelsetillgången tvingades de ukrainska väpnade styrkorna att arbeta med försämrad lägesbild, vilket enligt flera bedömare direkt försvagade deras möjligheter att försvara sig mot långdistansrobotar och drönarattacker.

Vändningen kom efter att ukrainska och amerikanska delegationer mötts i saudiska Jeddah den 11 mars. Där gick Ukraina med på ett förslag om ett 30 dagar långt eldupphör, och USA åtog sig att omedelbart häva pausen i militärstödet och återuppta underrättelseutbytet. Att just dessa delar återknöts samtidigt var ingen slump. Diplomatiska källor har pekat på att den tuffa linjen från Washington i första hand var en påtryckningsmekanism för att förmå Kiev att ta steget mot en vapenvila. Så snart Ukraina visade sig öppet för detta – åtminstone formellt – öppnades slussarna igen.

För Ukrainas del har underrättelseunderstödet aldrig varit enbart ett militärt medel. Det har också en direkt inverkan på frågan om territoriell integritet och överlevnad som stat. Genom att dela information om ryska förberedelser för markoffensiver kan USA påverka slagets gång utan att själv delta direkt. Det gör att underrättelsedelningen har blivit en central komponent i västvärldens strategi för att stötta Ukraina utan att eskalera kriget till en direkt Nato-konflikt.

Samtidigt är situationen på marken fortsatt kritisk. Ryska styrkor har ökat trycket längs flera sektorer av frontlinjen, och samtidigt fortsätter attacker mot civil infrastruktur genom bland annat robotangrepp och drönarsvärmar. Utan varningar från västligt håll skulle många av dessa attacker träffa betydligt hårdare. Det är bakgrunden till att Zelensky vid flera tillfällen offentligt tackat USA, inte bara för vapenleveranser utan lika mycket för informationen som gör det möjligt att använda resurserna på rätt sätt.

Pausen i underrättelseutbytet har ändå visat hur sårbart Ukraina är för politiska svängningar i Washington. Det har förstärkt debatten om Europas behov av att bygga en självständig försvars- och underrättelsekapacitet, något som också drivit på samtal om ökat samarbete inom EU och Nato om spaningssatelliter och möjligheten att dela signalspaning. För Sverige, som nyligen blivit fullvärdig medlem i Nato, är utvecklingen av särskild vikt. Sveriges försvar har länge samarbetat med USA via bilaterala avtal, men kriget har tydliggjort att ländernas skyddsbarhet också beror på tillgången till extern underrättelse.

Den återupptagna delningen av information ses nu som en signal om att USA fortfarande ser det som strategiskt viktigt att stödja Ukraina. Men det finns frågetecken kring hur långsiktigt det stödet är. Enligt bedömare kan det fortsatta informationsflödet komma att kopplas till framsteg i fredsförhandlingarna. Ju längre tid det tar innan ett eldupphör kan genomföras, desto mer pressade blir både de politiska och militära relationerna.

För närvarande är dock tonen från Washington och Kiev präglad av en försiktig optimism. Zelensky sade i sitt uttalande att han hoppas att det ökade samarbetet kan skapa grund för en varaktig fred – men också att Ukraina inte kommer att ge upp sin suveränitet. Under dessa förutsättningar kommer både markstriden och informationskampen att fortsätta avgöra vad som händer härnäst. Det Ukraina nu kan göra är att förlita sig på att det återupprättade underrättelsesamarbetet håller, och att det inte återigen blir ett redskap i en större politisk maktkamp.