Viktminskningsläkemedelsforskare bland Nobelprisfavoriter i medicin

På måndag klockan 11.30 inleds årets Nobelprisvecka med att årets första Nobelpristagare tillkännages. Då meddelas vem, eller vilka, som får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Beskedet sänds live från Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet i Stockholm och är alltid omgärdat av spekulationer. I år handlar mångas förhandstips om det forskningsfält som ligger bakom en ny generation kraftfulla viktminskningsläkemedel – en utveckling som förändrat både vården och den globala läkemedelsmarknaden.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin har delats ut sedan 1901 och ses som startskottet på Nobelveckan. Det är ett av vetenskapens mest prestigefyllda priser, och utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Församlingen består av 50 professorer och arbetar i regel under stort hemlighetsmakeri. Nomineringarna görs av inbjudna forskare och lärosäten, och namnen offentliggörs först efter 50 år. Detta upplägg gör priset både svårförutsägbart och internationellt beundrat.

Förra året fick amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun priset för sin upptäckt av mikroRNA, en molekyl som spelar en nyckelroll i regleringen av gener. Året dessförinnan belönades Katalin Karikó och Drew Weissman för arbetet med mRNA, den teknologi som gjorde de effektiva covid-19-vaccinerna möjliga. Flera forskare menar att årets spekulationer om viktminskningsläkemedel följer samma mönster: en grundläggande upptäckt som fått enorm praktisk betydelse långt efter att den gjordes.

I centrum står de så kallade GLP-1-analogerna. De härmar ett hormon som kroppen naturligt producerar och som reglerar både blodsocker och aptit. Genom att aktivera receptorer i hjärnan och mag-tarmkanalen minskar de hungerkänslor och fördröjer tömningen av magsäcken. Det har visat sig ge stora viktminskningar hos patienter med fetma eller typ 2-diabetes. Läkemedlen semaglutid och tirzepatid har blivit globala storsäljare, och efterfrågan har vid flera tillfällen överstigit tillgången.

Bakom semaglutid, som säljs under namnen Ozempic och Wegovy, står det danska företaget Novo Nordisk. Företaget har sin bas i Bagsværd utanför Köpenhamn och har på några år vuxit till ett av Europas mest värdefulla börsbolag. Novo Nordisk har blivit en central motor i dansk ekonomi, och läkemedelsexporten har fått en allt större roll för landets betalningsbalans. Den andra stora aktören är Eli Lilly, ett av världens största läkemedelsbolag med huvudkontor i Indianapolis i USA. Lilly tillverkar tirzepatid, som under namnen Mounjaro och Zepbound används mot diabetes respektive fetma.

Fetma är ett globalt hälsoproblem. Världshälsoorganisationen uppskattar att mer än en miljard människor i världen lever med fetma, och sjukdomen ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och andra allvarliga tillstånd. Läkemedelsindustrin har därför investerat enorma belopp i att utveckla effektiva behandlingar. Marknadsanalytiker har talat om en försäljning på över 100 miljarder dollar per år inom en snar framtid. Den nya läkemedelsklassen har också väckt debatt om priser, biverkningar och risken för överanvändning av läkemedel som egentligen är avsedda för sjuka patienter. Även i Sverige har viktminskningsläkemedlen blivit en het fråga. Regionerna ansvarar för finansieringen av läkemedel i öppenvården, och flera regioner har fört diskussioner om hur de höga kostnaderna ska hanteras utan att tränga undan annan vård.

Nobelförsamlingens val är som alltid svårt att förutse. Förhandsspekulationerna har handlat om ett flertal fält: förutom GLP-1-forskning nämns immunterapi mot cancer, genredigeringsverktyget CRISPR och grundläggande upptäckter om cellers näringsreglering. Det är inte heller ovanligt att priset går till forskning som fått stort genomslag först efter många år, ibland decennier. Om församlingen väljer att premiera viktminskningsläkemedlen skulle det understryka hur läkemedelsutveckling kommit att stå i centrum för medicinsk forskning.

När medicinpriset är avklarat fortsätter Nobelveckan i rask takt. Fysikpriset tillkännages på tisdag, kemi på onsdag, litteratur på torsdag och fredspriset i Oslo på fredag. Ekonomipriset, som egentligen heter Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, presenteras först efter helgen. Varje pris belönas i år med 11 miljoner svenska kronor. Den officiella utdelningen sker på Nobeldagen den 10 december, då pristagarna får sina medaljer och diplom av kungen i Stockholms konserthus.