22 och 24 år – och ideologiska fiender: Här är riksdagens yngsta ledamöter

Hanna Lindqvist (MP), 22, och Denice Westerberg (SD), 24, är de två yngsta ordinarie ledamöterna i den nya riksdagen. Båda har tagit plats i kammaren efter att ha lett sina partiers ungdomsförbund, men politiskt står de långt ifrån varandra. Lindqvist representerar Miljöpartiet i valkretsen Skåne läns södra. Westerberg sitter för Sverigedemokraterna. De vill inte se varandras partier i en regering och är medvetna om att de väcker uppmärksamhet.

Redan vid en första anblick märks det att Denice Westerberg är van vid situationen. I riksdagens lokaler skämtar hon om att en tom energidrycksburk knappast gör henne mindre ung. ”Med den här spär man bara på ännu mer att man är ung”, säger hon. Trots att hon är ny ledamot är lokalerna inte främmande. I två år har hon arbetat heltid som ordförande för Ungsvenskarna på Sverigedemokraternas kansli, en post hon behåller.

Även Hanna Lindqvist har närmat sig riksdagsplatsen via ett ungdomsförbund, men där tar likheterna slut. Hennes engagemang väcktes efter SD:s framgångar i valet 2018, då hon var 14 år. ”Jag kunde inte längre sitta och titta. Jag kände ’nej, jag är inte okej med det här’.” I bakgrunden fanns diskussionerna vid middagsbordet hemma i Ängelholm om värderingar, klimat, jämlikhet och rättvisa. Engagemanget ledde henne via Grön Ungdom till studier i Lund och slutligen till riksdagen. ”Det är en väldigt speciell känsla att veta att varje rum jag går in i här kommer jag i princip att vara yngst i”, säger hon.

För Westerberg började resan annorlunda. Hon beskriver sig själv som politiskt ointresserad innan engagemanget väcktes i 16-årsåldern. Efter att ha läst om vålds- och sexualbrott blev hon kritisk mot vad hon uppfattade som alltför milda straff. Hon kände sig otrygg och såg hur kompisar i samma ålder hade samma känsla. ”På kvällarna kände jag och mina tjejkompisar inte att vi kunde röra oss fritt”, säger hon. Ilskan blev drivkraften. Hon sökte sig till Ungsvenskarna, arbetade ett år som journalist på nyhetssajten Riks och gick vidare till förbundsstyrelsen och ordförandeposten. ”Mitt engagemang bygger inte på att jag älskar politik, utan på att jag älskar Sverige”, säger hon.

I riksdagen vill Westerberg främst driva migrations- och familjefrågor. Hon beskriver det låga barnafödandet som ett av de största hoten och vill att samhället ska vara öppnare för den som vill prioritera familj. Lindqvists viktigaste frågor är ungas villkor, en mer human migrationspolitik och klimatet. Hon vill stoppa de tonårsutvisningar som hon menar är orättvisa och se till att nästa generation inte tvingas städa upp efter klimatkrisen.

Trots blockmotsättningarna finns en ömsesidig respekt. Westerberg tycker att Lindqvist är duktig i debatter och säger att det är kul med en ung tjej. Lindqvist uppskattar att SD bland partierna i Tidösamarbetet har den bästa djurrättspolitiken. Båda har också mött invändningen att de är för unga för att representera folket. Lindqvist menar att hennes egna erfarenheter väger tungt: hon vet hur det är att vara student, söka bostad och hantera stigande priser. Westerberg tycker att debatten är tröttsam. ”Det finns politiker som suttit i riksdagen jättelänge som inte åstadkommit något bra, utan som brutit ned Sverige”, säger hon och tillägger att unga samtidigt måste vara ödmjuka och lyssna på experter.

De två tillhör en generation som växte upp i ett alltmer polariserat politiskt klimat. För Lindqvist blev SD:s framgångar en väckarklocka, medan Westerberg reagerade på en växande otrygghet i samhället. Båda är överens om att plenisalen behöver en åldersmässig bredd och att deras bakgrund kan bidra med perspektiv som annars saknas. Som ordinarie ledamöter har de rösträtt i alla beslut och möjlighet att väcka egna förslag. Frågan är hur stort avtryck de hinner göra innan nästa val – men ingen av dem tvivlar på att de har tagit steget in i politiken vid rätt tidpunkt.