Betlehem Isaak: ”Stor besvikelse att Sverige återigen inte lyckades säkra livsbevis för pappa”

Besöket i Eritrea lämnar Dawit Isaaks dotter besviken

Dawit Isaaks dotter Betlehem Isaak uttrycker stark besvikelse efter utrikesminister Maria Malmer Stenergards nyligen genomförda besök i Eritrea. Det svenska diplomatiska initiativet, som var förhoppningsfullt för familjen, resulterade inte i något livsbevis för den sedan länge fängslade svensk-eritreanske journalisten.

”Det är djupt oroande och en stor besvikelse att Sverige återigen inte lyckades säkra livsbevis för pappa,” säger Betlehem Isaak i ett uttalande som belyser familjens fortsatta osäkerhet kring Dawits situation.

Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan september 2001, då han greps tillsammans med flera andra journalister under landets omfattande tillslag mot oberoende media. Den svenske medborgaren har sedan dess hållits isolerad utan rättegång, vilket har väckt internationell kritik mot det eritreanska styret under president Isaias Afwerki.

Det diplomatiska besöket representerade en sällsynt möjlighet för direkta samtal med eritreanska myndigheter. Sverige har under årens lopp försökt olika diplomatiska vägar för att säkra information om Isaaks välmående och potentiellt arbeta för hans frisläppande, men framstegen har varit ytterst begränsade.

Eritreas slutenhet och ovillighet att diskutera politiska fångar har varit ett konstant hinder för svenska ansträngningar. Landet vid Afrikas horn, som blev självständigt från Etiopien 1993, styrs med järnhand och har kritiserats av FN och människorättsorganisationer för systematiska människorättsbrott.

För familjen Isaak har de senaste två decennierna präglats av ovisshet. Det senaste bekräftade livstecknet från Dawit kom för flera år sedan, vilket förstärker oron kring hans hälsotillstånd och behandling i fängelset. Eritreanska fängelser är kända för sina hårda förhållanden och bristande medicinsk vård.

Reportrar utan gränser och andra internationella organisationer har klassificerat Eritrea som ett av världens värsta länder när det gäller pressfrihet, och Dawits fall har blivit en symbol för regimens förtryck mot journalister och oliktänkande.

Det diplomatiska arbetet kring Dawit Isaak har varit en utmaning för flera svenska regeringar. Kritiker har hävdat att Sverige kunde ha agerat mer kraftfullt, medan försvarare av den svenska linjen påpekar svårigheterna i att bedriva effektiv diplomati gentemot ett så slutet land som Eritrea.

Betlehems uttalande efter utrikesministerns besök återspeglar en växande frustration över vad som upplevs som otillräckliga framsteg. Familjen har konsekvent efterfrågat konkreta bevis på att Dawit fortfarande är vid liv och information om hans välbefinnande.

Det senaste diplomatiska mötet hade väckt förhoppningar om att åtminstone denna grundläggande information skulle kunna erhållas, men resultatet blev ytterligare en besvikelse i en lång rad av diplomatiska misslyckanden.

Situationen kompliceras av de geopolitiska förhållandena i regionen. Eritreas strategiska läge vid Röda havet och dess relationer med stormakter som Kina och Ryssland begränsar det internationella samfundets möjligheter att utöva påtryckningar gällande människorättsfrågor.

Svenska journalistförbundet och flera internationella pressfrihetsorganisationer har efter beskedet förnyat sina uppmaningar till den svenska regeringen att intensifiera ansträngningarna för Dawit Isaak. De efterfrågar en tydligare strategi och mer konkreta påtryckningsmedel.

För Betlehem Isaak och hennes familj fortsätter den smärtsamma väntan på information om fadern. Utrikesministerns besök, som hade kunnat representera ett genombrott, har istället blivit ännu en milstolpe i en utdragen kamp för grundläggande mänskliga rättigheter.

Fallet Dawit Isaak förblir en av Sveriges mest utmanande konsulära frågor och en påminnelse om svårigheterna att skydda medborgare som fängslats av auktoritära regimer där rättssäkerhet och transparens saknas.