DN Debatt. ”Sverige ett av världens bästa länder – trots varningstecken”

Sveriges internationella position: En faktabaserad analys

Inför kommande valrörelse, där kampen om verklighetsbilden sannolikt blir central, finns starka skäl att lyfta fram vad evidensen faktiskt visar om Sveriges position i världen. Sverige har ofta beskrivits som ett land i förfall eller kris – och till och med som ”döende” enligt Tesla-grundaren Elon Musk. Liknande negativa beskrivningar återkommer regelbundet i den inhemska debatten, där kriminalitet, migration och välfärd ofta framställs som tecken på ett land i kris.

För att ge en mer nyanserad bild har en omfattande kartläggning genomförts som visar hur Sverige placerar sig i internationella jämförande index och rankingar. Undersökningen omfattar områden som demokrati, mänskliga rättigheter, korruption, innovationsförmåga, företagande, ekonomisk frihet och hållbar utveckling.

Resultaten från kartläggningen ger tre viktiga slutsatser. För det första rankas Sverige fortfarande som ett av världens ledande länder. I 23 av totalt 43 undersökta rankingar återfinns Sverige bland de fem främsta länderna, och i 34 rankingar bland de tio bästa. Sverige toppar dessutom listorna i Gender equality index, European innovation scoreboard och Commitment to development index – index som mäter jämställdhet, innovationsförmåga och ansvar för global utveckling.

Genomgången ger därmed inget stöd för beskrivningen av Sverige som ett land i förfall eller på väg mot kollaps. Sådana påståenden är missvisande och kan, när de sprids medvetet, betraktas som desinformation.

Den andra slutsatsen visar dock att det finns oroande tecken. Jämfört med för fyra år sedan har Sverige förbättrat sin position i 12 rankingar men tappat i 18, vilket indikerar en generellt försvagad internationell ställning. I några fall har Sverige dessutom tappat kraftigt. Det gäller framför allt Kids rights index, där Sverige har rasat 70 placeringar, men även Global peace index och Climate change performance index där Sverige har tappat 24 respektive 9 placeringar.

Tillbakagången omfattar således områden som barns rättigheter, fred och säkerhet samt klimatarbetet. Skälen varierar, men resultaten visar tydligt att Sveriges starka position inte kan tas för given. Den politik som förs kan både försvaga och stärka landets internationella ställning. Debattörer som varnat för att Sverige riskerar att tappa inflytande i den globala AI-utvecklingen kan finna stöd i att landet fallit fem placeringar i World digital competitiveness ranking, liksom i World competitiveness ranking.

Den tredje slutsatsen handlar om evidensens betydelse i den politiska debatten. För att kunna lösa samhällsproblem på ett effektivt sätt är det avgörande att stärka evidensens roll i samhällsdebatten och att politiken i större utsträckning utgår från fakta. Vad vi istället ser är hur politiska aktörer ofta försöker etablera sina egna bilder av verkligheten genom överdrifter, anekdotiska exempel och missvisande information.

Ledande politiker från olika partier har använt uttryck som ”systemhotande kriminalitet”, ”hålla packet borta” och att ”vi inte har kontroll över våldsvågen”. Budskapen förstärks ofta i nyhetsrapporteringen medan nyanser tenderar att försvinna. I en tid när spridningen av falsk och missvisande information är större än någonsin behöver såväl medborgare som journalister bli bättre på att efterfråga belägg och faktagranska politiska påståenden.

En studie av parlamentariker i 26 länder, däribland Sverige, visar att ledamöter från högerradikala eller högerpopulistiska partier sprider mest falsk och missvisande information. Detta kan delvis förklaras av att populistiska rörelser, som eftersträvar radikal samhällsförändring, behöver kriser för att motivera sin politik.

Situationen förvärras av att människor ofta väljer att tro på information som bekräftar deras befintliga åsikter och som framförs av partier och aktörer de redan sympatiserar med, snarare än det som finns evidens för. Detta gör oss som samhälle mer sårbara för manipulation och myter.

För att Sverige ska kunna behålla sin position bland världens främsta länder och förbättra sig inom områden där landet tappat mark är det avgörande att den politiska debatten och beslutsfattandet utgår från evidens och fakta. Detta gäller såväl analysen av verkliga problem och deras orsaker som arbetet med att identifiera effektiva lösningar – inte problem som överdrivs eller konstrueras i den politiska debatten.