Regeringen går vidare med kontroversiellt förslag om sänkt straffmyndighetsålder

Trots omfattande kritik från flera tunga remissinstanser och lagrådet har regeringen nu lagt fram en proposition om att sänka straffmyndighetsåldern från dagens 15 år till 13 år. Förslaget, som ska gälla i fem år och därefter utvärderas, är enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) en nödvändig åtgärd för att hantera den allvarliga brottsligheten bland unga.

– Vi menar att lagrådet underskattar allvaret i situationen, säger Strömmer som motiverar beslutet med att grov brottslighet bland unga har trängt allt längre ner i åldrarna.

Kriminalvården hör till de instanser som riktat skarp kritik mot förslaget och menar att unga barn är mindre lämpade för straffrättsligt ansvar och fängelsestraff. Även lagrådet har framfört att förslaget både strider mot barnkonventionen och regeringens lagstadgade beredningskrav.

Justitieministern betonar dock att det handlar om en tillfällig lösning för att hantera vad han beskriver som ett ”akut läge”.

– På så sätt kan vi hantera ett akut läge samtidigt som det sociala systemet kan komma ikapp, förklarar Strömmer.

Enligt det nya förslaget kommer det att krävas mycket allvarliga brott för att de yngsta lagöverträdarna ska kunna dömas till fängelse. Det handlar om brott med minimistraff på fyra års fängelse eller mer, såsom mord, mordplanering eller grova sprängningar.

Parallellt med sänkningen av straffmyndighetsåldern föreslår regeringen även att den så kallade straffrabatten för brottslingar under 18 år reduceras kraftigt. Utgångspunkten är att unga lagöverträdare ska få dubbelt så långa straff jämfört med dagens system.

– Straffen för 15-, 16-, 17-åringar med dagens ungdomsrabatter blir närmast hånfulla i vissa fall, säger Strömmer.

För de yngsta lagöverträdarna, 13- och 14-åringar, kommer det dock att finnas ett system med ungdomsreduktion som ger större straffrabatt jämfört med äldre ungdomar.

Regeringen vill också helt avskaffa ungdomsreduktionen för unga vuxna i åldrarna 18–20 år, vilket innebär att personer i denna åldersgrupp som huvudregel ska behandlas som vuxna vid både straffmätning och påföljdsval.

Ytterligare en förändring är att straffmaximum för lagöverträdare under 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. Därtill föreslås en skärpning av påföljden ungdomsövervakning som också ska användas i fler fall än idag.

Som ett komplement till de straffskärpande åtgärderna presenterar regeringen ett förslag som ska ge socialtjänsten utökade möjligheter att använda visst tvång mot familjer som inte samtycker till att delta i förebyggande insatser.

Regeringens förslag bygger delvis på en statlig utredning som rekommenderade att straffbarhetsåldern bör sänkas till 14 år. Regeringen har dock valt att gå längre och föreslår 13 år som ny gräns.

De föreslagna lagändringarna planeras träda i kraft den 2 augusti 2026, vilket ger berörda myndigheter tid att förbereda sig för de omfattande förändringar som reformen innebär.

Förslaget utgör en betydande kursändring i svensk kriminalpolitik och signalerar en strängare hållning mot ungdomsbrottslighet. Kritiker menar dock att detta riskerar att underminera barnrättsprinciper, medan förespråkare hävdar att förändringen är nödvändig för att bekämpa den allvarliga brottsutvecklingen bland unga.