V:s ledning vill sänka skatten för sig själva

Debatt om sänkt partiskatt skapar spricka inom Vänsterpartiet

Förslaget att sänka den så kallade partiskatten skapar intern splittring inom Vänsterpartiet inför helgens partikongress i Örebro. Partiskatten, som innebär att förtroendevalda betalar in en del av sitt arvode till partikassan, kan nu komma att förändras – något som väcker starka reaktioner bland partiets medlemmar.

För en riksdagsledamot från Vänsterpartiet innebär dagens partiskatt närmare 20 000 kronor mindre i månaden jämfört med den ordinarie riksdagsarvodet. Systemet infördes 2012 med det dubbla syftet att finansiera partiverksamheten och säkerställa att partiets företrädare lever under ekonomiska villkor som mer liknar väljarnas.

Bore Sköld, suppleant i partistyrelsen från Umeå, har reserverat sig mot förslaget om sänkt partiskatt och får medhåll från flera medlemmar.

”Jag vill att vi ska behålla det system vi har idag. En ny, lägre skatt motverkar syftet att vänsterpartister ska leva under förutsättningar som är mer lika vanliga svenskars”, säger Sköld.

Enligt Skölds reservation skulle partiet förlora betydande intäkter med den föreslagna ändringen. ”Med förslaget försvinner cirka 600 000 kronor i årlig partiskatt till partikansliet från riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Ute i landet innebär det ännu större samlade förluster av pengar till vår organisation”, skriver han.

Samuel Gonzalez Westling, ledamot i partistyrelsen och gruppledare i riksdagen, försvarar dock förändringen. Han menar att det nuvarande systemet, som justerades senast vid kongressen 2021, har lett till att heltidsarvoderade förtroendevalda helt stannat i sin löneutveckling.

”För några år sedan konstaterade vi att beräkningsmodellen som infördes då ledde till att heltidsarvoderade förtroendevalda stannade helt i sin löneutveckling”, förklarar Gonzalez Westling.

Det nya förslaget innebär konkret att brytpunkten för partiskatten ändras från 45 till 50 procent av ett inkomstbasbelopp. Räknat på 2025 års siffror skulle det betyda att 40 300 kronor per månad kvarstår efter skatt, jämfört med nuvarande 36 270 kronor.

”Syftet med partiskatten har aldrig varit att förtroendevalda ska ha exakt lika villkor som alla andra. Det finns skäl till att förtroendevalda ska ha en något högre inkomst än genomsnittet”, säger Gonzalez Westling och nämner faktorer som mycket frånvaro från hemmet samt att storleken på arvodena motverkar korruption.

Han avfärdar också oron för partiets ekonomi: ”Partiskatten är visserligen ett välkommet tillskott till partikassan, men vår verksamhet har aldrig varit beroende av den.”

Frågan om partiskatt är inte den enda som kan skapa debatt på helgens kongress. Även partiets ultimatum om att kräva ministerposter i en eventuell regering för att stödja en statsministerkandidat har väckt invändningar från flera distrikt.

Kritiker inom partiet menar att regeringsfrågan nu riskerar att hamna i förgrunden på bekostnad av sakpolitiken, och att partiet kan få igenom sin politik på andra vägar. Ida Gabrielsson, vice ordförande i Vänsterpartiet, står dock fast vid partiets linje.

”Vi får igenom mindre sakpolitik om vi befinner oss utanför”, säger Gabrielsson bestämt.

Hon menar också att regeringsfrågan kommer att fortsätta dominera så länge oppositionspartierna inte kan enas: ”Vill vi inte att frågan ska ställas är det bättre att lägga våra käpphästar åt sidan och säga att vi kan tänka oss varandra.”

Vänsterpartiets kongress i Örebro under helgen väntas bli en arena för livliga diskussioner, där både partiskatt och regeringsstrategi står på dagordningen. Utgången kan få betydande konsekvenser både för partiets interna dynamik och dess roll i den svenska politiken framöver.