Svenska väljare visar en försiktig optimism när det gäller landets utveckling, enligt den senaste opinionsundersökningen från DN/Ipsos. Efter en lång period av djup pessimism som präglade större delen av den nuvarande mandatperioden, börjar nu stämningsläget sakta vända uppåt. Men trots förbättringen kvarstår en tydlig majoritet som fortfarande ser negativt på Sveriges utveckling.

I den senaste mätningen uppger 45 procent av väljarna att utvecklingen är på väg åt fel håll, medan 17 procent anser att den går åt rätt håll. Det kan tyckas som en dyster bild, men sett i perspektiv är det den lägsta andelen pessimister sedan förra valet. När pessimismen var som mest utbredd i november 2023 var det hela tre av fyra väljare som såg mörkt på framtiden, medan bara en mycket liten andel hade en positiv syn.

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, konstaterar att det finns en påtaglig förändring i väljarkåren. Sedan drygt ett år tillbaka har gapet mellan de optimistiska och de pessimistiska sakta krympt. Även om pessimismen fortfarande är tydlig i väljarkåren, är den nu lägre än den har varit under större delen av mandatperioden.

Bakom den försiktiga uppgången mot mer optimism ligger framför allt väljare som stödjer Tidöpartierna, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna. Dessa väljargrupper uppskattar att den grova brottsligheten har minskat under mandatperioden, att skatterna har sänkts och att migrationen till Sverige har avtagit. Färre skjutningar och minskad invandring är två konkreta frågor som Tidöväljarna pekar på som positiva förändringar.

Men bilden är inte lika ljus på andra sidan av den politiska blockgränsen. Bland oppositionspartiernas väljare har det inte skett någon motsvarande förändring. De tycker fortfarande att utvecklingen i Sverige är på väg åt fel håll, vilket innebär att regeringspartierna står inför en betydande utmaning när det gäller att locka över nya väljare från oppositionen.

Både brottsutvecklingen och den lägre migrationen är plusfrågor för Tidöpartierna, men om väljare som sympatiserar med oppositionen inte prioriterar dessa frågor lika högt räcker det inte för att de ska byta politisk hemvist. Källebring menar att om Tidöpartierna planerar en valrörelse som främst ska handla om brott och migration, kommer de att få svårt att vinna över nya väljare från oppositionen.

Samtidigt syns en tydlig motreaktion mot regeringens politik bland dem som ser negativt på utvecklingen. Många av de svarande anger den hårdare migrationspolitiken, tonårsutvisningar och planerna på att sätta barn i fängelse som skäl till att de ser pessimistiskt på framtiden. Enligt Källebring väcker detta en motreaktion där många anser att regeringspartierna har gått för långt i sin politik.

Under de senaste veckorna har Tidöpartierna försökt bredda sitt politiska fokus genom att lansera en rad förslag för att stärka välfärden. Under Almedalsveckan i Visby presenterade till exempel KD-ledaren Ebba Busch ett förslag om kraftigt höjt barnbidrag. Initiativen kan tolkas som ett försök att locka till sig väljare som prioriterar välfärdsfrågor och som normalt lägger sin röst på något av oppositionspartierna.

Men den strategin är inte utan risker, konstaterar Källebring. Både vården och omsorgen är traditionella styrkeområden för Socialdemokraterna, och Liberalerna är inte längre lika starka i skolfrågan som de en gång var. När välfärdsfrågor hamnar i fokus tenderar det att gynna Socialdemokraterna, vilket innebär att Tidöpartierna kan få svårt att göra politiska poäng på detta område.

Undersökningen genomfördes av Ipsos under perioden 2–14 juni och baseras på svar från 1 619 röstberättigade väljare. Svaren samlades in via olika metoder, inklusive talad telefoni, digitala enkäter, SMS-länk och slumpmässigt rekryterade webbpaneler. Resultatet ger en bild av ett politiskt landskap där Tidöpartierna gör framsteg bland sina kärnväljare, men fortfarande har långt kvar för att övertyga en bredare väljargrupp om att Sveriges utveckling går åt rätt håll.