Ebba Busch driver hård linje om svenska värderingar och energipolitik

I en tid när världsläget präglas av konflikter och stigande oljepriser till följd av striderna i Iran och Mellanöstern, sitter energiminister och KD-ledare Ebba Busch fast besluten att driva sitt partis frågor kring såväl kristna värderingar som energipolitik inför höstens val.

”Det som händer i Iran nu är väl kanske det mest flagranta exemplet på varför det är viktigt att ta diskussionen om bra och dålig religion,” säger Busch, som anser att ”politisk islam” skapar slitningar även i det svenska samhället.

Trots att Tidörregeringen beskriver sin integrationspolitik som kravbaserad, vill KD-ledaren gå längre i att försvara vad hon kallar svenska värderingar. På frågan om vad dessa värderingar består av svarar hon utan omsvep:

”För mig är det den kristna etiken och den västerländska humanismen. Människors lika värde, synen på att män och kvinnor är jämställda, synen på rättsskipning. Det handlar om att vi ska vara ett bättre land för muslimer, judar, kristna och ateister.”

När hon får motfrågan om inte detta är upp till var och en i en demokrati, håller Busch fast vid sin linje. ”Man får tro och tycka vad man vill, men frågan är vad som ska främjas,” säger hon och nämner specifikt att ”en kvarts miljon unga människor lever under hedersförtryck.”

Varnar för islamisk påverkan

Busch talar om en svensk ”flathet” som hon menar hotar ”hela Sveriges grundexistens” och drar paralleller till Sverigedemokraternas framväxt när hon spekulerar kring möjligheten att ”politiskt driven islam” skulle kunna vinna mark i svensk politik.

”Ingen trodde att Sverigedemokraterna, givet deras historia på 90-talet, skulle ta sig in i riksdagen,” säger hon. ”Jag använder nu demokratin för att trycka åt ett annat håll vad gäller islams plats i Sverige.”

Ett av KD:s konkreta vallöften är förbud mot niqab och burka – plagg som enligt Busch bärs av uppskattningsvis hundra kvinnor i Sverige. Trots det begränsade antalet ser hon det som ”ett kanonstort problem att det är tillåtet” och vill se en förändring under nästa mandatperiod.

Kärnkraften – hjärtefråga med utmaningar

Som energiminister har Busch arbetat för det hon kallar ett ”paradigmskifte” i energipolitiken, med fokus på utbyggnad av kärnkraften. Det statliga stödet i mångmiljardklassen har dock hittills bara lockat en enda aktör – Vattenfall, som planerar nya reaktorer i Ringhals.

”Vårt kärnkraftsprogram är mycket mer omfattande än det projekt som vi ser i Ringhals nu. Det är extremt viktigt att vi får in fler ansökningar,” understryker hon.

Trots att Vattenfall signalerat att ett slutgiltigt beslut kan dröja till 2030, har Busch som mål att åtminstone en aktör ska ha tagit investeringsbeslut under nästa mandatperiod. Hon avfärdar frågan om en reservplan: ”Man kan inte ha en plan B för så här stora investeringar. Vi har satt de förutsättningar som behövs och minimerat risken.”

Samtidigt har svenska elkunder drabbats av prischocker genom höjda nätavgifter och effekttariffer. Busch medger att situationen inte är tillfredställande och lovar att regeringen ska se över problemet.

Vill ha blocköverskridande energiuppgörelse

I höstas försökte Busch nå en överenskommelse med S-ledaren Magdalena Andersson om ett teknikneutralt energistöd som även skulle omfatta havsbaserad vindkraft – något som näringslivet efterfrågat. Initiativet blockerades dock av Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Busch säger sig vara beredd att fortsätta arbeta för en sådan uppgörelse även efter valet: ”Det viktiga är att man får samma grundförutsättningar för de här investeringarna oavsett om man röstar på Ebba Busch eller Magdalena Andersson.”

Vårdköer fortsatt problem trots miljardsatsningar

Förutom energipolitiken har vårdköerna varit en av Busch hjärtefrågor. Hon har anklagat Socialdemokraterna för ”välfärdssvek”, men trots att regeringen satsat omkring 18 miljarder kronor på att öka tillgängligheten i vården är väntetiden för operation fortfarande i genomsnitt 131 dagar – långt över vårdgarantins 90 dagar.

”Jag är supermissnöjd med vårdköerna, men nu har vi äntligen fått ett trendbrott och lyckats kapa dem med 25 procent jämfört med när vi tillträdde,” säger Busch och hänvisar till regeringens egen statistik över patienter som väntar längre än 90 dagar.

KD:s lösning är att förstatliga vården, trots att en riksdagsmajoritet motsätter sig detta. ”Det blir ingen regering med KD som inte löser den här frågan nästa mandatperiod,” säger Busch, men vill inte kalla det ett ultimatum.

Med vallöften om att kapa vårdköerna, gynna barnfamiljer ekonomiskt och förbjuda niqab går KD-ledaren nu mot en intensiv valrörelse där kristna värderingar och energipolitik står i centrum för partiets politik.