Förstatligandet av den svenska sjukvården har på kort tid blivit en av de mest uppmärksammade frågorna i valrörelsen. Debatten tog fart i samband med att Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch i radioprogrammet P1 Morgon slog fast att en eventuell regeringsbildare som hon ska stödja måste lova att genomföra en reform där regionernas ansvar för vården tas bort och läggs över på staten.

Under en pressträff på torsdagen upprepade Busch sitt budskap och betonade att tiden för små justeringar i vårdorganisationen är förbi. Hon menar att det krävs en genomgripande förändring av systemet för att skapa en mer sammanhållen och jämbördig vård över hela landet. KD-ledaren ser det som ett avgörande krav inför en eventuell regeringsbildning efter valet.

Enligt undersökningar från DN/Ipsos är vården den viktigaste frågan för svenska väljare. Trots detta har ämnet historiskt sett ofta fått stå tillbaka för andra sakfrågor när valrörelsen väl kommit igång. Nu ser det dock ut som att sjukvården står i centrum för den politiska debatten på ett sätt som sällan skådats tidigare.

Busch själv menar att hon har fått medvind i frågan och talar om att det ”våras för ett paradigmskifte” inom vården. Hon pekar på att flera partier i den nuvarande högerblocket visar öppenhet för tanken. Sverigedemokraterna har sedan länge ställt sig positiva till ett förstatligande, medan Liberalernas företrädare Simona Mohamsson har signalerat en viss öppenhet, dock med villkoret att även skolväsendet i så fall bör förstatligas.

Det stora hindret för Busch ambitioner är dock Moderaterna, som konsekvent har sagt nej till att helt avskaffa regionernas ansvar för sjukvården. Statsminister Ulf Kristersson framhöll vid en pressträff på onsdagen att Moderaterna inte ser ett fullskaligt förstatligande som den bästa lösningen på vårdens problem.

När Busch fick frågan om hur hon tänker övertyga Moderaterna svarade hon att det handlar om respekt för väljarna och folkviljan. Hon betonade att detta är ett krav från Kristdemokraterna och att det sedan blir upp till väljarna att säga sitt. Efter valet blir det en fråga för förhandlingarna mellan partierna.

Flera partier förespråkar en starkare statlig styrning av vissa delar av vården, exempelvis när det gäller vaccinationer och tillgången på läkemedel. Moderaterna presenterade under veckan ett vallöfte som innebär en garanti för vård inom 30 dagar, med hårdare statliga sanktioner mot de regioner som inte lyckas leva upp till kravet.

Enligt Busch är detta helt otillräckligt om man inte samtidigt genomför ett förstatligande av hela vårdorganisationen. Hon menar att Sverige har nått en punkt där det inte längre räcker med att ”lappa och laga”. Busch understryker att hon inte är beredd att ge något skarpt löfte om en vårdgaranti förrän undersköterskor och sjuksköterskor får rätt förutsättningar att utföra sitt arbete.

KD-ledaren ser det som fullt möjligt att genomföra reformen under nästa mandatperiod och pekar på Norge som lyckades genomföra en liknande förändring på bara ett år. Samtidigt medger hon att en reform av denna omfattning bör vara bred förankrad politiskt och hon hoppas på att Socialdemokraterna kan vara med på tåget.

Socialdemokraterna tillhör dock de partier som sa nej till ett fullskaligt förstatligande när frågan utreddes av en parlamentarisk kommitté förra året. Partiets företrädare Lena Hallengren förklarade för DN att S länge har förespråkat nationell likvärdighet och att staten ska ta ett ökat ansvar, men att det är något helt annat än att kasta in vården i en stor omorganisation.

Hallengren pekar på risken att det lokala perspektivet försvinner om vården blir helt förstatligad. Detta speglar den grundläggande konflikt som finns i debatten mellan å ena sidan önskan om ökad jämlikhet och nationell styrning, och å andra sidan vikten av att behålla lokal förankring och flexibilitet i vårdorganisationen.

Frågan om vårdens organisering ser ut att bli en av de mest avgörande stridspunkterna i valrörelsen och kan komma att få stor betydelse för en eventuell regeringsbildning efter valet.