Kristersson om Buschs vårdultimatum: ”Inte den stora lösningen”

Kristdemokraternas krav om ett förstatligande av svensk sjukvård har väckt stark debatt mellan regeringspartierna inför nästa mandatperiod. Partiledaren Ebba Busch gjorde det klart i en partiledarintervju i P1 tidigare i veckan att detta är ett krav som partiet inte kommer att kompromissa om.

Busch betonade att vilken regering Kristdemokraterna än väljer att stödja efter nästa val måste vara beredd att möta partiet i sjukvårdsfrågan. Hon pekade samtidigt på att det finns rörelser inom Socialdemokraterna kring frågan, även om dessa ännu inte har resulterat i någon officiell ändrad ståndpunkt.

I nuläget är Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna de enda riksdagspartierna som driver förstatligandet. Detta blev tydligt efter att den så kallade Vårdansvarskommittén nyligen genomförde en utredning av frågan. Resultatet visade att endast två av åtta riksdagspartier står bakom ett sådant förstatligande.

Men den politiska kartan kan vara på väg att förändras. Under onsdagen öppnade Liberalernas partiledare Simona Mohamsson för att stödja Kristdemokraternas linje, dock med ett villkor. L kräver att även skolan förstatligas om en sådan reform ska genomföras. Mohamsson menade att detta är helt avgörande för att åstadkomma en jämlik skola i hela landet och att nuvarande situation inte är hållbar.

Moderaterna står dock fast vid sitt avvisande av förstatligandet. Statsminister Ulf Kristersson sade vid en pressträff på onsdagen att partiet inte ser detta som den stora lösningen för att öka patientmakten. I stället presenterade Moderaterna en alternativ strategi som fokuserar på att stärka patienternas rättigheter inom det nuvarande systemet.

Moderaternas förslag innebär en kraftig skärpning av vårdgarantin, från dagens 90 dagar till endast 30 dagar. Partiet vill även ge patienter rätt att söka vård överallt i Sverige, inte bara inom den egna regionen. Dessutom föreslår Moderaterna att regioner ska vara skyldiga att aktivt hjälpa patienter att söka vård hos andra vårdgivare om den egna regionen inte kan uppfylla vårdgarantin.

Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister och Moderaternas sjukvårdspolitiska talesperson, argumenterade för att stora organisatoriska förändringar är både tidskrävande och mödosamma. Hon menar att Moderaternas förslag sätter patienten i fokus på ett helt annat sätt och har bättre förutsättningar att lyckas på kortare tid.

Waltersson Grönvall påpekade också att regeringen under den pågående mandatperioden redan har tagit tydliga steg mot ett ökat nationellt ansvar för vården. Hon betonade det goda samarbetet med Kristdemokraterna under de senaste fyra åren och uttryckte hopp om att detta fortsätter.

När hon fick frågan om Moderaterna vill se Kristdemokraterna i regering om de håller fast vid sitt ultimatum om förstatligande, undvek Waltersson Grönvall att ge ett direkt svar. Hon hänvisade till att eventuella förhandlingar inom partikonstellationen inte ska föregripas i detta skede.

Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren avvisade påståendet från Ebba Busch om att det ”bubblar” inom partiet kring frågan. Hallengren bekräftade att Socialdemokraterna länge har förespråkat nationell likvärdighet och ett ökat statligt ansvar, men betonade att detta är något helt annat än att kasta in vården i en stor omorganisation.

Hallengren varnade för att ett förstatligande skulle innebära att vården tappar det lokala perspektivet, något som hon menar är viktigt att bevara. Socialdemokraterna håller därmed fast vid sin nuvarande linje och går inte i Kristdemokraternas fotspår.

Frågan om sjukvårdens organisering ser därmed ut att bli en av de viktigaste förhandlingsfrågorna efter nästa val. Med Kristdemokraternas tydliga ultimatum och Moderaternas lika tydliga avvisande står regeringssamarbetet inför en potentiellt tuff utmaning. Hur partierna väljer att hantera denna skillnad kan komma att få avgörande betydelse för den politiska konstellationen efter valet.