Svenska militära resurser till stöd för Danmark inför EU-toppmöte

Svenska regeringen har beslutat att stödja Danmark med militär antidrönarförmåga inför det kommande informella EU-toppmötet i Köpenhamn. Beslutet kommer efter en rad luftrumskränkningar i flera europeiska länder, däribland över Kastrups flygplats i Danmark förra veckan.

Vid lunchtid på måndagen samlades samtliga partiledare för en särskild dragning om det rådande säkerhetsläget. Mötet arrangerades som en direkt reaktion på de ökade spänningar som uppstått i Nordeuropa efter flera incidenter med oidentifierade drönare.

Förutom den militära antidrönarförmågan har Sverige även beslutat att låna ut avancerade radarsystem till Danmark. Dessa system ska fungera som ett stöd för att upptäcka och förhindra ytterligare kränkningar av danskt luftrum, särskilt under det känsliga toppmötet senare i veckan.

Det informella EU-toppmötet i Köpenhamn kommer att fokusera på flera kritiska säkerhetsfrågor. Enligt källor kommer diskussionerna framför allt att kretsa kring uppbyggnaden av en gemensam europeisk försvarsförmåga samt konkreta åtgärder för att stärka Ukrainas armé i det pågående kriget mot Ryssland.

Säkerhetsexperter pekar på att de senaste incidenterna med drönare över strategiskt viktiga platser som flygplatser representerar en ny typ av hybridhot mot europeiska länder. Drönarkränkningar är särskilt problematiska eftersom de kan vara svåra att spåra till sin ursprungskälla och kan användas för både spionage och potentiella sabotageaktioner.

– Drönarhoten måste tas på största allvar, särskilt när viktiga politiska möten äger rum. Det handlar om både symboliska provokationer och reella säkerhetsrisker, säger Charlotte Wagnsson, professor i säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, i en kommentar till situationen.

Samarbetet mellan Sverige och Danmark i denna fråga illustrerar den ökande säkerhetspolitiska integrationen mellan de nordiska länderna. Efter Sveriges inträde i NATO har möjligheterna till fördjupat militärt samarbete ökat markant, och detta är ett konkret exempel på hur det tar sig uttryck i praktiken.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen uttryckte tidigare i veckan oro över de upprepade kränkningarna och betonade vikten av internationellt samarbete för att möta de nya hoten.

– Vi ser mycket allvarligt på dessa incidenter och arbetar nära tillsammans med våra allierade för att säkerställa både civilt och militärt luftrums säkerhet, sade Poulsen vid en presskonferens i Köpenhamn.

Det kommande EU-toppmötet blir en viktig plattform för att diskutera den långsiktiga strategin för europeiskt försvar. Rysslands invasion av Ukraina har skapat ett nytt säkerhetspolitiskt landskap i Europa, och många länder omprövar nu sina försvarsstrategier och budgetar.

En central fråga under mötet blir hur EU ska kunna bygga upp sin egen försvarsförmåga utan att duplicera NATOs strukturer, samtidigt som man säkerställer att Ukraina får det stöd landet behöver för att försvara sig mot den ryska aggressionen.

Enligt försvarsanalytiker kommer Sveriges och andra länders bidrag till säkerheten kring toppmötet också att fungera som en symbolisk markering gentemot Ryssland och andra aktörer som kan ligga bakom drönarkränkningarna.

– Det handlar om att visa beslutsamhet och sammanhållning. När EU-ledare samlas för att diskutera försvarssamarbete är det extra viktigt att visa att vi kan skydda våra egna möten, säger en källa inom försvarsdepartementet.

Utvecklingen följs noga av både militära och civila myndigheter i Sverige, och ytterligare beslut om säkerhetsåtgärder kan förväntas i närtid beroende på hur situationen utvecklas.