Kristersson om ryska spionoperationen: ”Det var nära politiken”

Säkerhetspolisen har under måndagen offentliggjort att man framgångsrikt kartlagt och stoppat en rysk spionoperation riktad mot Sverige. Enligt myndigheten har operationen haft som syfte att både skada Sveriges internationella anseende och att påverka svenska beslutsfattare i känsliga frågor.

Enligt Säpos utredningar har en utländsk agent värvats av rysk underrättelsetjänst med uppdraget att samla in information om det svenska beslutsfattandet. Den aktuella personen är diplomat vid en ambassad från ett icke-europeiskt land och har rekryterats av SVR, som är den civila ryska underrättelsetjänsten. Operationen har övervakats av Säkerhetspolisen under en längre tid och bedöms inte ha någon koppling till det kommande höstvalet.

Statsminister Ulf Kristersson kommenterar att han inte är ”ett dugg förvånad” över att Ryssland bedriver denna typ av verksamhet mot Sverige. Han drar paralleller till den senaste tidens händelser i Tyskland, där en drönare med sprängladdning upptäcktes vid ett ukrainskt fraktflygplan på flygplatsen i Leipzig förra veckan.

Kristersson understryker att liknande ryska operationer observeras samtidigt i ett stort antal länder. Han menar att detta ligger helt i linje med Rysslands historiska beteendemönster och har intensifierats ytterligare mot länder som tydligt positionerat sig mot det ryska kriget i Ukraina. Statsministern påpekar att det inte är förvånande att dessa aktiviteter riktas mot platser som också fungerar som logistikhubbar för stöd till Ukraina.

En viktig punkt som Kristersson betonar är att den ryska operationen mot Sverige avvärjdes i ett tidigt skede. Han delar Säkerhetspolisens uppfattning att ingen skada med all säkerhet har skett tack vare myndighetens snabba ingripande.

När det gäller operationens specifika mål bekräftar Säpo att syftet varit tvådelat – både att smutskasta Sverige internationellt och att påverka beslutsfattare. Kristersson vill dock inte gå in på detaljer kring exakt vilka beslutsfattare som varit i fokus, utan hänvisar till att Säkerhetspolisen själva får avgöra hur mycket information de vill dela med sig av.

Statsministern klargör att spionverksamheten var ”nära politiken” men inte hade någon direkt koppling till den kommande svenska valrörelsen. Han berättar att regeringen varit särskilt alert inför valet och till och med anordnat ett separat möte med samtliga partiledare för att informera om riskerna med utländsk påverkan. Denna påverkan kan ta sig många uttryck – från traditionellt spioneri till ren desinformation.

I det aktuella fallet handlar det om en mer klassisk spionoperation där Ryssland gått via ett annat lands ambassad för att värva en person som skulle bistå dem med information. Kristersson vill inte kommentera huruvida de inblandade personerna tagit direktkontakt med svenska politiker, men bekräftar att det var uppenbart att de ville få insyn i hur det politiska beslutsfattandet fungerar i Sverige.

Statsministern framhåller att svenska myndigheter är ”extremt vaksamma”, särskilt med tanke på att det är valår. Men han understryker att situationen i Ukraina utgör ett ännu starkare skäl till ökad beredskap. Kristersson påpekar att det inte bara är Ryssland som bedriver denna typ av verksamhet, men att den ryska underrättelsetjänsten är den mest aktiva aktören.

Avslutningsvis uppmanar statsministern allmänheten till vaksamhet. Han råder människor att vara uppmärksamma om de blir kontaktade av okända personer av skäl som verkar lite udda. Med en hänvisning till den klassiska svenska devisen avslutar han med att påminna om att ”en svensk tiger” – ett budskap som återigen blivit aktuellt i en tid av ökade säkerhetshot.

Händelsen understryker den förändrade säkerhetspolitiska situation som Sverige befinner sig i, särskilt efter beslutet att ansöka om Nato-medlemskap och det tydliga stödet till Ukraina i kriget mot Ryssland.