Den svenska regeringen tar nu krafttag mot barns och ungas användning av sociala medier. Efter en omfattande utredning föreslås nu en åldersgräns på 15 år för att kunna logga in och använda sociala medieplattformar. Förslaget innebär en betydande åtstramning jämfört med dagens regler och placerar Sverige i linje med en växande internationell trend.

I höstas tillsatte regeringen en särskild utredning under ledning av Lisa Englund Krafft med uppdraget att undersöka möjligheterna att införa en åldersgräns på sociala medier. Nu har det första delbetänkandet överlämnats till socialminister Jakob Forssmed, och förslagen är tydliga.

Enligt utredningen ska barn och unga under 15 år inte ha tillgång till inloggat läge på onlineplattformar som möjliggör för användare att upptäcka, ansluta sig till och kommunicera med varandra. Förbudet omfattar även plattformar där användare kan dela eller upptäcka innehåll, vilket i praktiken berör de flesta större sociala medieplattformar.

Under en presskonferens betonade Jakob Forssmed allvaret i situationen. ”Skärmar och sociala medier och deras påverkan på barn och ungas hälsa är en av vår tids största utmaningar”, säger socialministern. Han understryker att skyddet av barn och ungas hälsa och trygghet varit en prioriterad fråga för både honom personligen och för hela regeringen.

Bakgrunden till förslaget är den växande mängden forskning som visar på sociala mediers negativa påverkan på ungas psykiska hälsa. Studier har dokumenterat en rad problem, från sömnstörningar och ångest till depression och kroppsliga bekymmer. ”Många barn och unga får ta del av fruktansvärda saker i sina mobiler”, konstaterar Forssmed.

I dag finns redan en åldersgräns i Sverige, men den är betydligt lägre. Barn måste för närvarande ha fyllt 13 år för att utan föräldrars samtycke få skapa konton på sociala medier. Den föreslagna höjningen till 15 år representerar därmed en tydlig skärpning av regelverket.

Sverige är långt ifrån ensamt om att agera i frågan. Enligt siffror från Unicef pågår arbete med liknande regleringar i totalt 35 länder runt om i världen. Australien var först ut bland de större ekonomierna när landet i december förra året införde en 16-års åldersgräns på tio olika sociala medieplattformar, däribland Instagram, TikTok och Snapchat.

Efter Australiens beslut har flera andra länder följt efter. Filippinerna, Danmark och Storbritannien är några av de nationer som nu har konkreta planer på att införa striktare åldersgränser för sociala medier. Utvecklingen visar på en global förskjutning i synen på hur barn och unga ska skyddas från potentiella risker online.

Det politiska stödet för en åldersgräns är också stort i Sverige över blockgränser. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har länge varit en tydlig förespråkare för åtgärder på området. Redan i oktober förra året uttryckte hon sitt stöd för en 15-årsgräns och jämförde reglering av sociala medier med hur samhället tidigare har hanterat andra beroendeframkallande produkter.

”Vi har tidigare reglerat andra beroendeframkallande produkter. Det behöver vi göra här också”, sade Andersson vid det tillfället. Uttalandet återspeglar en bredare samhällelig oro över hur sociala medieplattformar kan påverka unga användare och hur teknikföretagens algoritmer kan skapa beroendemönster.

Frågan om hur en åldersgräns ska kunna kontrolleras och efterlevas i praktiken återstår att se. Erfarenheter från andra länder visar att verkställigheten är en av de största utmaningarna. Samtidigt anser många experter och politiker att regleringar är nödvändiga för att skydda barn och unga från de negativa effekter som allt mer forskning pekar på.

Förslaget är nu en del av den politiska processen och kommer att remissbehandlas innan eventuella beslut om lagstiftning fattas. Oavsett utgång markerar utredningen ett tydligt ställningstagande från svensk sida om behovet av att ta ansvar för den digitala miljö som barn och unga växer upp i.