Guide: Val 2026 – allt du behöver veta

Svenska folket förbereder sig inför det kommande riksdagsvalet 2026, där väljarna den 13 september ska avgöra maktbalansen i landet för de kommande fyra åren. Samtidigt väljs nya ledamöter till landets samtliga region- och kommunfullmäktige. Förberedelserna är redan i gång och Valmyndigheten har presenterat en detaljerad tidtabell för valprocessen.

Utlandssvenskarna får sina röstkort först, redan den 7 juli, och kan sedan börja brevrösta från den 30 juli. För väljare i Sverige öppnar förtidsröstningen den 26 augusti, vilket ger drygt två veckors möjlighet att rösta innan själva valdagen. Alla röstberättigade i Sverige ska vid denna tidpunkt ha mottagit sitt röstkort. På valdagen den 13 september håller samtliga vallokaler i landet öppet mellan klockan åtta på morgonen och åtta på kvällen.

I det svenska valsystemet, som genomförs vart fjärde år, väljer medborgarna samtidigt representanter till tre olika beslutsnivåer. Riksdagen, med sina 349 platser, fattar beslut om statens budget och lagstiftning. Regionerna ansvarar för centrala samhällsfunktioner som sjukvård och kollektivtrafik, medan kommunerna har hand om skolor och äldreomsorg. Antalet ledamöter i varje kommun och region varierar betydligt beroende på befolkningsstorlek – från Stockholms kommunfullmäktige med 101 ledamöter till Bjurholms i Västerbotten med endast 21.

Rösträttsreglerna skiljer sig något åt mellan de olika valen. För att rösta i riksdagsvalet krävs svenskt medborgarskap, att man fyllt 18 år och är eller har varit folkbokförd i Sverige. I kommun- och regionvalen är kraven något mer generösa. Där räcker det med att vara EU-medborgare eller medborgare i Norge eller Island och vara folkbokförd i aktuell kommun eller region. Även medborgare i så kallade tredjeländer får delta, förutsatt att de varit folkbokförda i Sverige i minst tre år.

Enligt de senaste opinionsundersökningarna från vintern och våren pekar läget på små förändringar jämfört med tidigare mätningar. Socialdemokraterna befäster sin position som landets största parti med omkring 33 procent i väljarstöd. Sverigedemokraterna ligger på andra plats med cirka 20 procent, medan Moderaterna samlar ungefär 17 procent av väljarna.

Vänsterpartiet uppvisar en positiv trend i opinionen och får i Dagens Nyheters februarimätning stöd från 9 procent av väljarna. Miljöpartiet och Centerpartiet ligger båda på omkring 6 procent, medan Kristdemokraterna får stöd från cirka 5 procent av de tillfrågade. Mest prekär är situationen för Liberalerna, som i de senaste mätningarna endast når omkring 2 procent – farligt nära gränsen för att åka ut ur riksdagen.

Den kritiska spärren ligger på 4 procent av rösterna nationellt, även om det finns ett undantag där ett parti kan komma in genom att få minst 12 procent i en enskild valkrets. Sammantaget har glappet mellan oppositionspartierna och regeringspartierna ökat till 8–9 procentenheter enligt den senaste mätningen.

Regeringsbildningen efter valet väntas bli komplicerad. En möjlighet är en fortsättning på den nuvarande Tidökonstellationen, men Sverigedemokraterna förväntas då kräva ministerposter i regeringen. I en överraskande vändning meddelade Liberalernas partiledare Simona Mohamsson i mars att partiet kan tänka sig att släppa fram en regering med SD-ministrar, vilket öppnar för en bredare högerregering.

På vänsterkanten kräver Vänsterpartiet att få ingå i en eventuell socialdemokratiskt ledd regering, vilket möter motstånd från Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist. Hon har tydligt deklarerat att Centern inte kommer att stödja en regering där Vänsterpartiet ingår, men har inte velat ange vilken statsministerkandidat partiet skulle kunna stödja. För majoritet i riksdagen krävs 175 mandat, exakt vad de nuvarande Tidöpartierna tillsammans besitter.

Själva valprocessen inleds med förtidsröstning från den 26 augusti, då alla röstberättigade kan rösta i valfri vallokal oavsett var i landet de befinner sig. Giltig legitimation krävs, men inte röstkortet. Svenskar i utlandet kan rösta på ambassader och konsulat, medan folkbokförda utlandssvenskar kan brevrösta redan från slutet av juli.

När vallokalerna stänger klockan åtta på kvällen den 13 september börjar den lokala rösträkningen omedelbart. Ett preliminärt resultat presenteras redan klockan nio samma kväll, men det slutgiltiga resultatet dröjer cirka en vecka då alla röster ska kontrollräknas av länsstyrelserna.

Efter att resultatet fastställts inleds regeringsbildningen, en process som kan ta allt från några dagar till över fyra månader. Det längsta fallet i modern tid var efter valet 2018, då det tog över 130 dagar innan Stefan Löfven kunde röstas fram som statsminister. Riksdagens talman, som väljs först, leder processen genom att överlägga med partiledarna och presentera en statsministerkandidat för riksdagen. Om ingen majoritet kan bildas efter fyra omgångar väntar nyval.