På valdagen 2026 syntes både plommonstop och sidenband utanför vallokalerna i Malmö. För många väljare var klädvalet en medveten handling – en tradition med rötter i kampen för demokrati och kvinnlig rösträtt.
Det var inte alltid självklart att kvinnor skulle klä sig för att tas på allvar. Under 1910-talet användes mode till och med som argument mot kvinnligt deltagande i politiken. Klänningarna påstods vara så vida att de inte skulle komma igenom dörren till riksdagssalen. Andra varnade för hattnålar.
– Hattnålarna var ju stora och långa, det kunde vara livsfarligt, argumenterade en del män, säger Linda Fagerström, docent i konst- och bildvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Hon har forskat om modets betydelse för rösträttsrörelsen. I England klädde sig suffragetterna i vitt, lila och grönt, färger som även användes i Sverige. De flesta rösträttskvinnor valde dock en mer återhållsam stil.
– De vanliga rösträttskvinnorna gjorde till sin grej att se oerhört ordentliga ut, med snygg kjol, blus, ny hatt, inga fläckar, inget smutsigt eller skrynkligt. Man skulle inte kunna klandra dem på något sätt, säger Linda Fagerström.
Bland författare och konstnärer fanns de som bröt mot mönstret, klädde sig i herrkläder, kostym, väst och kortklippt hår. Men den vanligaste strategin var att framstå som proper och konventionellt kvinnlig.
– Selma Lagerlöf hade spetskrage, vackra smycken, långklänning och kvarnhjulshatt med tyll. Att klä sig konventionellt var en strategi och ingen slump. Hon ville framstå som seriös, säger Linda Fagerström.
På valdagen i Malmö var kvarnhjulshattarna däremot få. Ett och annat plommonstop gick att beskåda. En av dem som bar det var Hugo Ländin, 21, som röstat på Miljöpartiet. Hans kostym var köpt på Erikshjälpen, och plommonstoppet kom från England.
– Det viktigaste är ju att folk går och röstar, men jag tycker att det är trevligt att klä upp sig lite på valdagen, säger han.
För Erik Gunnarsson, 23, var valdagen ett tillfälle att plocka fram vintageplagg med omsorg: kavaj från Giorgio Armani från 90-talet, vintageslips, skjorta och slipsnål. Han beskrev valrörelsen som kaotisk och berättade att han vacklat de sista dagarna.
– Instagram och Tiktok kan vara bra sätt att nå ut till människor, men med algoritmerna bidrar de också till spridning av mer extrema åsikter, säger han.
För andra handlade klädseln om att uppmärksamma en politisk fråga. Johanna Fredriksson, 32, hade kampanjat för Vänsterpartiet och bar rött för att markera partiets färg, men också rosa som en feministisk symbol.
– Rött var det jag ville få fram i dag! Rosa ville jag ha för att visa att feminismen är viktig, säger hon.
Flera väljare gjorde valdagen till en familjehögtid. Solveig Wollstad, 72, och maken Rolf Sundvall, 72, hade klätt upp sig tillsammans med hunden Theodore, som kallas Teddy. Hon bar klassisk dräkt och bordeauxfärgad topp, han mörkblå linnékavaj och svart slips med vita prickar. Efter röstningen väntade afternoon tea och tårta med familjen.
– Det här är en dag att fira, säger Solveig Wollstad.
Rolf Sundvall medgav att uppklädningen inte är vardag.
– Jag får höra hemma att jag ser ut som en lufs, att jag faktiskt har snygga kläder som hänger i garderoben och som borde användas. I dag har jag försökt, säger han.
Även Gudrun Hedlund, 87, och dottern Carita Hedar, 67, hade gjort en extra ansträngning. Modern bar leopardmönstrad jacka och guldhalsband, dottern beige kjol och marinblå cardigan.
– Mamma är alltid finklädd, så jag kan inte komma som en trashank bredvid henne. Nu ska vi göra något som är viktigt för mig, att rösta, säger Carita Hedar.
Gudrun Hedlund var kritisk till årets valrörelse.
– Valrörelsen har varit tjatig, de säger mycket självklara saker och är aggressiva mot varandra, säger hon.
Susanna Nordenhem, 35, dök upp i en blommig klänning och röda mockaskor med strass. Hon berättade att hon var bakis, men att fina kläder hjälper.
– Man brukar må bättre om man tar på sig något fint. Valrörelsen har varit ganska underhållande, men kanske lite mer polariserad än vanligt. Det har varit rätt dålig stämning, säger hon.
Marion Gullstrand, 67, såg valdagen som ett tillfälle att hedra demokratin.
– Det är min vanliga klädsel! Men jag tycker att man gärna ska klä sig fint när man går och väljer, vi ska hedra det. Dress for success, säger hon.
Historien visar att kläder på valdagen aldrig bara handlat om stil. För rösträttskvinnorna var det ett sätt att tas på allvar i en tid då de flesta inte ville se dem i politiken. I dag är valsedeln inte beroende av kjolens vidd eller hattens modell, men ritualen att klä upp sig lever kvar. För många Malmöbor var det ett sätt att markera att demokrati fortfarande är värd att fira.
