Rekord för förtidsröster – det här gäller om du ångrar dig

Förtidsröstningen i Sverige ser ut att slå rekord. Den 26 augusti, första dagen då det gick att förtidsrösta, lade 145 000 personer sina röster. Det är 38 procent fler än i förra valet och den högsta siffran någonsin för en första förtidsröstningsdag. Valmyndigheten har tagit emot 3,64 miljoner förtidsröster hittills, och allt pekar på att rekordet från 2022, då 48 procent av väljarna förtidsröstade, kommer att slås.

Sedan möjligheten infördes 2006 har förtidsröstningen ökat i varje val. Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, framhåller att flexibiliteten är avgörande.

– Det har ökat varje val sedan förtidsröstningen infördes, 2006. Ett skäl är att man kan rösta var som helst. Det är många som förtidsröstar som inte röstar i sin egen lokal, och inte heller alltid i sin egen hemkommun, säger hon.

Förtidsröstningen pågår ända in på valdagen den 13 september. Väljare kan rösta i vilken röstningslokal som helst i landet. Nytt för i år är att det inte krävs något röstkort, varken det fysiska eller det digitala som en betydande majoritet har fått. En giltig identitetshandling räcker.

De röster som lämnas på annan ort skickas till väljarens ordinarie vallokal. Den som ångrar sig kan rösta om på valdagen i sin egen vallokal, senast klockan 20. Det går bara att göra en gång, och det är ovanligt: 7 626 personer ångrade sin röst i valet 2022.

Att förtidsrösta igen för att ändra sin röst går däremot inte. Om en väljare gör det ogiltigförklaras båda rösterna, eftersom valförrättarna inte kan avgöra vilken röst som ska räknas. Förtidsröster och utlandsröster som inte hinner fram till vallokalen i tid räknas först på onsdagen efter valdagen. Utlandssvenskar har kunnat rösta sedan den 30 juli.

Det finns också alternativa sätt att rösta. Den som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till en vallokal kan någon annan budrösta åt en. Väljare kan rösta utan röstkort om de vet vilken vallokal de tillhör och kan styrka sin identitet. Den som saknar id-handling kan rösta om någon annan följer med och intygar identiteten. Valsedlarna är färgkodade: vita gäller kommunvalet, blå regionvalet och gula riksdagsvalet.

Frågan om valdeltagandet är svårbedömd, men statsvetaren Tommy Möller, professor vid Stockholms universitet, ser tecken på att det kan bli högt.

– Vi vet från forskning att ju mer spännande kampen om regeringsmakten är, desto högre valdeltagande. Förutom dramaturgin och spänningsmoment, som kommer av att vi också har proportionella val och blockpolitik, har Sverige länge haft en politik som främjar demokratin, säger han.

Bland de faktorer som gynnar deltagandet nämner Möller förenklade processer, utökad förtidsröstning och ett generöst informationsflöde. Han pekar också på en stark social norm: att rösta är en del av medborgaransvaret. Den som inte kan bestämma sig kan rösta blankt.

Sverige har internationellt sett högt valdeltagande. I riksdagsvalet 2022 röstade 84,2 procent av de röstberättigade, en av de högsta siffrorna i världen. Toppnoteringen ligger dock längre tillbaka: 1973 röstade 90,5 procent.

Bakom snittet finns stora skillnader. I förra valet växlade deltagandet mellan 40 och 96 procent i olika delar av landet. I flera förortsområden sjönk valdeltagandet i samband med att Socialdemokraterna backade, enligt Möller.

Inför årets val ser han ett jämnare läge än på länge.

– Det ser ut att bli ett jämnare val än hur det sett under de senaste fyra åren, vilket inte är helt överraskande eftersom det historiskt brukar tajta till sig mot slutet. Det verkar också som att ovanligt många väljare varit osäkra i år, säger han.

Med ett jämnt opinionsläge kan valdeltagandet få direkt betydelse för mandatfördelningen. Förtidsrösterna, som redan är rekordmånga, blir därmed en viktig signal inför valnatten. Den som ännu inte röstat kan göra det i en röstningslokal fram till och med valdagen.