Kristersson om amerikanska retoriken: ”Vi måste säga ifrån”

I den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget höll statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff på torsdagen tillsammans med utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M). Fokus låg på det spända läget i världen och särskilt relationen till USA.

Statsministern inledde med att understryka allvaret i situationen: ”Vi lever i den allvarligaste säkerhetspolitiska tiden sedan andra världskriget. I en påtaglig turbulent omvärld är vårt främsta fokus svenska intressen och svenskars säkerhet.”

Kristersson berörde den amerikanska retoriken och menade att man börjat vänja sig vid Donald Trumps ”hånfulla och hotfulla” uttalanden. Han betonade dock vikten av att sätta gränser: ”Men vi måste säga ifrån när vi tycker att den är alldeles orimlig. Det tycker jag att vi och andra europeiska länder gjorde och jag tror att det hade effekt. Vi kan inte låta oss utpressas.”

Trots den skarpa tonen gentemot Trumps retorik, understryker Kristersson att USA fortsätter vara en betydelsefull partner för Sverige. ”USA är i många avseenden en vän, och vi uppskattar att de försöker bidra till långvarig säkerhet för Ukraina. Men hånfullheterna och hotfullheterna vi har sett den senaste veckan kan vi inte acceptera,” förklarade han.

Statsministern berörde även situationen kring Grönland och meddelade att det tidigare antydda militära hotet från USA mot Grönland nu är undanröjt, något Trump bekräftade i sitt tal i Davos dagen innan. Kristersson uttryckte Sveriges vilja att bidra till ökad militär närvaro på Grönland och i hela den arktiska regionen. Han kunde dock inte svara på frågor om innehållet i det ramverk gällande Grönland som Donald Trump och Natos generalsekreterare Mark Rutte har börjat diskutera.

Under pressträffen lyfte statsministern tre huvudsakliga slutsatser om det rådande säkerhetsläget. För det första betonar han vikten av att fördjupa Sveriges samarbete med likasinnade länder inom EU och Nato: ”Europa måste stå stadigare säkerhetspolitiskt på egna ben.” För det andra framhöll han behovet av en starkare svensk ekonomi och slutligen vikten av att bygga upp Sveriges militära kapacitet.

Kristersson meddelade även att han senare samma dag skulle resa till Bryssel för ett extrainsatt EU-toppmöte. Detta möte hade ursprungligen sammankallats för att hantera det amerikanska hotet om tullar – ett hot som Trump nu har dragit tillbaka. Statsministern uttryckte dock skepsis kring huruvida tullhotet verkligen är över: ”Tullar dyker upp gång på gång i den amerikanska retoriken. Dessutom har tullar blivit en central del av den amerikanska administrationens relationer med andra länder.”

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard informerade om att hon senare under dagen skulle ta emot sin danska motsvarighet, Lars Løkke Rasmussen. ”Vi får en möjlighet att prata igenom hur de ser på det senaste dygnets utveckling,” förklarade hon.

Pressträffen ägde rum parallellt med World Economic Forum i Davos, där Donald Trump deltog som talare. Även Natos generalsekreterare Mark Rutte närvarade vid forumet.

Den pågående utvecklingen speglar de växande spänningarna i den internationella politiken och ställer krav på europeiska länder, inklusive Sverige, att omvärdera sina säkerhetspolitiska strategier och relationer. Sveriges inträde i Nato och det förändrade geopolitiska landskapet ger nya förutsättningar för landets säkerhetspolitik och internationella samarbeten, något som regeringen nu tydligt prioriterar i sitt arbete.