Sju amerikanska senatorer uppmanar regeringen att stoppa Trumps plan att köpa diesel från Ryssland.

Sju amerikanska senatorer har krävt att regeringen stoppar planerna på att köpa diesel från Ryssland. I ett brev till finansdepartementet varnar de för att en sådan affär skulle bryta mot USA:s egen sanktionspolitik och samtidigt förse Moskva med intäkter som kan användas i kriget mot Ukraina.

Bakgrunden är uppgifter om att Trump-administrationen överväger att tillåta import av rysk diesel, trots att USA sedan 2022 har ett importförbud mot rysk olja och oljeprodukter. Förbudet infördes efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och har varit en central del av västvärldens ekonomiska påtryckningar mot Kreml. Att nu öppna för dieselimport skulle enligt senatorerna skicka en signal om att sanktionerna kan kringgås när det passar.

Ryssland är en av världens största exportörer av diesel. Landets raffinaderier har under lång tid levererat stora volymer till framför allt Europa, men efter krigsutbrottet har handelsflödena ändrats dramatiskt. EU har infört egna sanktioner och stoppat importen av ryska oljeprodukter. I stället har Ryssland ökat leveranserna till länder som Turkiet, Indien och flera afrikanska stater, ofta till rabatterade priser.

En återgång till den amerikanska marknaden skulle vara ett trendbrott. Under de senaste åren har USA i stället blivit en allt viktigare exportör av diesel till Europa och andra marknader. Amerikanska raffinaderier har gynnats av höga marginaler och en stark global efterfrågan. Om rysk diesel åter tillåts på den amerikanska marknaden skulle det kunna pressa priserna, men samtidigt skapa en rad politiska och strategiska problem.

Senatorerna ska i sitt brev ha pekat på att köp av rysk diesel skulle öka USA:s beroende av en stat som aktivt försökt påverka amerikanska val och som bedriver ett krig i Europa. De ska också ha varnat för att affären skulle undergräva förtroendet för USA:s ledarskap i frågor som rör internationell säkerhet och energipolitik. Det är oklart exakt vilka senatorer som står bakom brevet, men uppgifter gör gällande att det rör sig om en grupp med inflytande över budget- och utrikesfrågor.

Frågan om rysk diesel är inte bara en politisk fråga. Den har också stor betydelse för den globala energimarknaden. Diesel är ett av världens viktigaste drivmedel och används inom transporter, jordbruk, byggindustri och sjöfart. Priset på diesel påverkar i sin tur inflationen och hushållens ekonomi i stora delar av världen. Efter Rysslands invasion av Ukraina sköt dieselpriserna i höjden, och många länder tvingades se över sina energiförsörjningskedjor.

USA har under de senaste åren byggt upp en omfattande export av diesel, främst från raffinaderier vid Mexikanska golfen. Denna export har blivit särskilt viktig för Europa, som tidigare var starkt beroende av ryska leveranser. Enligt branschdata har USA blivit en av de största leverantörerna av diesel till EU. Om USA samtidigt började importera rysk diesel skulle det skapa en märklig situation där landet både exporterar och importerar samma produkt, men från en motståndare.

Det finns också en praktisk dimension. Rysk diesel har sålts till rabatterade priser på världsmarknaden, vilket gör den lockande för köpare som vill sänka sina kostnader. Men logistiken kring en sådan import är komplicerad. USA:s sanktioner omfattar inte bara köp av rysk olja utan också transporter, försäkringar och betalningar. För att genomföra en import skulle administrationen behöva utfärda särskilda tillstånd, något som skulle bli svårt att försvara politiskt.

Flera bedömare har påpekat att en eventuell affär skulle kunna få konsekvenser för relationerna med både Europa och Ukraina. Europeiska ledare har varit tydliga med att de vill minska beroendet av rysk energi, och ett amerikanskt beslut att köpa rysk diesel skulle kunna uppfattas som ett svek mot den gemensamma linjen. Samtidigt skulle det ge Ryssland ett ekonomiskt andrum i ett läge där landet pressas av sanktioner och fallande oljeintäkter.

Än så länge har varken Vita huset eller finansdepartementet kommenterat uppgifterna. Det är därför oklart om planen verkligen kommer att genomföras eller om den över huvud taget har varit aktuell i praktiken. Men det faktum att sju senatorer väljer att gå ut offentligt visar att frågan väcker starka känslor i Washington.

Oavsett utgång har debatten redan satt ljuset på en viktig fråga: hur långt är USA villigt att gå för att sänka bränslepriserna? Och till vilket pris? För även om rysk diesel skulle vara billigare, handlar det i grunden om ett politiskt vägval som sträcker sig långt bortom energimarknaden.