Ledare: Halmstad visar att det går att få bort de utsatta områdena – men vill regeringen det?

I de utsatta områdena – framgångsreceptet från Halmstad

En gråmulen decemberdag i Granängsringen i Tyresö möter oss en verklighet som nyligen fått officiell stämpel. Området har tillkommit på polisens senaste lista över utsatta områden i Sverige. Samtidigt visar utvecklingen i andra delar av landet att det faktiskt går att vända trenden – med rätt insatser och långsiktigt arbete.

Halmstad har blivit ett nationellt exempel på framgång. Andersberg, som tidigare var klassat som särskilt utsatt område, har helt försvunnit från polisens lista. Detta är resultatet av ett målmedvetet arbete där polisiära insatser kombinerats med sociala åtgärder och samverkan mellan olika samhällsaktörer.

– Det krävs uthållighet och att vi arbetar på flera fronter samtidigt, säger Erik Martinsson, kommunpolis i Halmstad. När vi gick in i Andersberg 2019 var det med en tydlig strategi att både bekämpa brottsligheten och samtidigt arbeta med grundorsakerna till problemen.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Antalet våldsbrott i Andersberg har minskat med 37 procent de senaste tre åren. Samtidigt har andelen ungdomar som fullföljer gymnasiestudier ökat från 68 till 79 procent – en utveckling som forskare menar är avgörande för långsiktig förändring.

Kriminologen Linda Westerlund vid Linnéuniversitetet har följt utvecklingen noga:

– Det vi ser i Halmstad är att de lyckats kombinera kortsiktiga insatser mot brottslighet med långsiktiga sociala investeringar. Det handlar om allt från förstärkt närvaro av ordningsvakter till förbättrade skolresultat och samarbete med lokala föreningar.

Framgången kommer vid en tid då debatten om utsatta områden är intensiv. I den senaste rapporten från polisen finns totalt 57 områden klassade som utsatta, särskilt utsatta eller riskområden. Det är en minskning med tre områden jämfört med föregående mätning, men samtidigt har nya områden tillkommit, däribland Granängsringen i Tyresö.

Regeringens strategi för att hantera utsatta områden har främst fokuserat på polisiära insatser och skärpt lagstiftning. Justitieminister Gunnar Strömmer har vid upprepade tillfällen betonat vikten av fler poliser och hårdare straff. Men exemplet från Halmstad visar att framgång kräver mer än så.

Lokala politiker i Halmstad lyfter fram betydelsen av samverkan mellan olika aktörer. Kommunalrådet Maria Johansson (S) pekar på den breda politiska enigheten:

– Vi har haft en samsyn över partigränserna om att detta är ett prioriterat område där vi måste investera. Det handlar om allt från fritidsgårdar och föreningsliv till näringslivsutveckling och förbättrade boendemiljöer.

Även fastighetsbolag har spelat en avgörande roll. I Andersberg har det kommunala bostadsbolaget renoverat fastigheter och skapat mötesplatser, samtidigt som man arbetat aktivt med att motverka trångboddhet och svarta hyreskontrakt.

Forskare varnar dock för att dra förhastade slutsatser. Arbetet i utsatta områden kräver uthållighet och långsiktiga investeringar.

– Det tar tid att bygga förtroende och förändra sociala strukturer, säger Anna Lundberg, professor i socialt arbete vid Malmö universitet. En risk med dagens politiska klimat är att man förväntar sig snabba resultat och prioriterar synliga insatser framför det långsiktiga arbetet.

Halmstadsmodellen väcker nu intresse i andra kommuner. Delegationer från såväl Göteborg som Malmö har besökt staden för att lära av deras erfarenheter. Samtidigt ställer sig många frågan om den nuvarande regeringens politik, med sitt starka fokus på repressiva åtgärder, ger kommunerna rätt förutsättningar för att följa Halmstads exempel.

– Vi behöver både polisiära insatser och sociala åtgärder, men också ekonomiska förutsättningar för kommunerna att arbeta långsiktigt, menar Joakim Palmkvist, journalist och författare med fokus på gängkriminalitet. Utan dessa förutsättningar riskerar framgångsexempel som Halmstad att förbli undantag snarare än regel.

Medan debatten fortsätter har invånarna i Andersberg börjat se en ljusare framtid. För dem handlar det inte om statistik eller politiska utspel, utan om en vardag där otryggheten minskat och framtidstron ökat.