Liberalerna fortsatt långt under riksdagsspärren

Med åtta månader kvar till riksdagsvalet befinner sig Liberalerna i ett historiskt svårt läge. Trots partiledaren Simona Mohamssons intensiva arbete med att lansera nya förslag inom partiets profilfråga skolan, däribland senaste veckans mobilförbudsförslag, kvarstår de låga opinionssiffrorna.

Januarimätningen från DN/Ipsos ger Liberalerna endast 2 procent med avrundning nedåt. Detta är i linje med novembermätningen, då partiet fick 2 procent med avrundning uppåt – den sämsta noteringen någonsin i DN/Ipsos 47-åriga mätserie. I vissa andra opinionsmätningar har L rentav noterats för ännu lägre siffror.

”Vår och andra mätningar visar samma sak: Liberalerna befinner sig i det tuffaste opinionsläge som hittills har uppmätts. Partiet står inför en mycket stor utmaning inför valet,” kommenterar Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Liberalernas problembild förvärras av att partiet tappar väljare i flera riktningar samtidigt. Sedan valet 2022 har det största väljarflödet gått till Moderaterna, följt av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Endast en tredjedel av de väljare som röstade på Liberalerna i förra valet uppger att de skulle göra samma val idag.

Situationen innebär ett allvarligt problem för hela Tidösamarbetet. Oppositionspartierna har ett samlat övertag på 7 procentenheter. Omräknat till mandatfördelning skulle det innebära en ännu tydligare övervikt – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle tillsammans få 193 riksdagsplatser. Faktum är att även utan Centerpartiet skulle Magdalena Andersson kunna samla en riksdagsmajoritet.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna skulle få 156 mandat, medan Liberalerna skulle åka ur riksdagen helt.

”Frågan är hur lågt Liberalerna kan sjunka innan väljarna börjar tänka att en röst på dem är bortkastad,” säger Källebring.

Utsikterna för eventuella stödröster till Liberalerna försämras ytterligare av att Moderaterna ligger efter Sverigedemokraterna i mätningen, med 18 respektive 21 procent. Detta kan enligt Källebring leda till att väljare som annars kunde överväga att rösta på Liberalerna istället väljer att stärka Moderaterna gentemot SD. Dessutom balanserar Kristdemokraterna farligt nära fyraprocentsspärren med sina 4 procent (avrundat uppåt), vilket kan göra dem till konkurrenter om potentiella stödröster.

Mätningen genomfördes under en period då USA:s president Donald Trump orsakade stor turbulens i världspolitiken. Trots detta visar DN/Ipsos siffror förvånansvärt stabila resultat för samtliga partier.

Socialdemokraterna bibehåller sin dominerande position med 34 procent, vilket är betydligt högre än deras senaste valresultat. Övriga oppositionspartier uppvisar små förändringar – Vänsterpartiet noteras för 8 procent, Miljöpartiet 6 procent och Centerpartiet 5 procent.

Regeringen under Ulf Kristerssons ledning har ännu inte kunnat dra nytta av den så kallade ”rally round the flag”-effekten, där väljare i orostider tenderar att sluta upp bakom landets ledning. Denna effekt sågs tydligt under pandemins början 2020 och efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

”Den svenska regeringen har visserligen sagt ifrån mot Trump, men man är samtidigt försiktig och tar ingen direkt konflikt med USA. För att få effekt krävs mer av handling som nationen kan enas kring,” förklarar Källebring.

Trots den övergripande problematiken finns vissa positiva tecken för Tidöpartierna i mätningen. Andelen väljare som anser att regeringen gör ett bra jobb är den högsta (32 procent) sedan regeringsskiftet. Antalet som känner optimism kring Sveriges utveckling har också ökat något, om än från låga nivåer.

Historien visar att det vore förhastat att avskriva Tidökoalitionen trots de svaga opinionssiffrorna. Många valrörelser har präglats av dramatiska opinionssvängningar.

”Men utrymmet krymper ju närmare valdagen vi kommer,” påpekar Källebring avslutningsvis.

Ipsos undersökning baseras på 1 868 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 20-29 januari, genomförda via telefonsamtal, digitala enkäter och ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Andelen osäkra väljare uppgick till 13 procent.