Det rekordstora könsgapet som uppmärksammades vid riksdagsvalet 2022 fortsätter att växa. SCB:s omfattande mätning av partisympatier visar på dramatiska skillnader i hur kvinnor och män ser på svensk politik. Om enbart kvinnor fick rösta skulle det rödgröna blocket få 64 procent av rösterna, medan Tidöpartierna skulle uppnå 51 procent om bara männen fick välja.

Skillnaderna mellan könen handlar inte bara om partisympati utan genomsyrar synen på grundläggande samhällsfrågor. Kvinnor och män prioriterar olika politiska områden och har skilda uppfattningar om lösningar på samhällsproblem.

Jämställdhetsfrågan, som tidigare varit central i den politiska debatten, har tappat mark men förblir viktig för många väljare. När kvinnliga väljare efter valet 2022 fick rangordna vilka politiska frågor som påverkade deras partival hamnade jämställdhet på tredje plats, efter sjukvård och skola. Bland manliga väljare kom samma fråga först på tolfte plats, långt efter lag och ordning samt energi och kärnkraft som toppade listan.

Lena Wängnerud, statsvetare och professor vid Göteborgs universitet, förklarar att jämställdhetsfrågan omfattar både övergripande principer och konkreta förslag. När valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet 2022 ställde frågan om framtidens samhälle ska satsa på att omfördela makt från män till kvinnor, svarade 37 procent av männen och 53 procent av kvinnorna ja.

Konkreta jämställdhetsförslag, som sex timmars arbetsdag, visar ännu större könsskillnader. Nästan 45 procent av kvinnorna ställde sig positiva till detta, jämfört med knappt 30 procent av männen. Wängnerud framhåller att detta återspeglar att frågan om att förena familj och karriär fortfarande inte är löst. Kvinnor tar större ansvar för privata angelägenheter som barn och sjuka släktingar och arbetar oftare deltid.

Välfärdsfrågor utgör en annan tydlig skiljelinje. Vård, skola och omsorg är betydligt viktigare för kvinnliga väljare än för manliga. Detta mönster återspeglas även i riksdagen, där fler kvinnliga ledamöter än manliga ser välfärdsområdet som sitt främsta politiska intresse.

Männen är generellt mer positiva till att minska den offentliga sektorn än kvinnorna. När det gäller privatisering av välfärdstjänster finns dock ingen större skillnad mellan könen. Vem som utför tjänsterna är mindre viktigt än att systemet fungerar, förklarar Wängnerud.

Skattefrågan, som är klassiskt höger-vänster, visar också könsskillnader. Detta hänger ihop med Sveriges könsuppdelade arbetsmarknad. Män arbetar i större utsträckning i privat sektor med högre löner, vilket gör sänkta skatter mer attraktivt för dem.

Klimat- och energifrågor engagerar båda könen men på olika nivåer. Drygt 60 procent av kvinnorna och 50 procent av männen svarade 2022 ja på frågan om Sverige bör satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär sänkt materiell levnadsstandard.

Erik Lundin, forskare i energiekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, har undersökt könsskillnaderna i klimatengagemang. Hans forskning visar att kvinnor är mer engagerade även när man kontrollerar för faktorer som utbildningsnivå och bostadsort. Den främsta förklaringen är att den lilla gruppen klimatförnekare är mansdominerad, vilket påverkar statistiken.

Synen på kärnkraft har i årtionden delat könen. I SOM-institutets undersökning 2024 var 67 procent av männen för att använda kärnkraften långsiktigt, medan endast 38 procent av kvinnorna delade denna uppfattning. En differens på 29 procentenheter beskrivs i SOM-institutets årsbok som bland de största för någon sakfråga i Sverige.

På ett område är dock könen överraskande eniga. När det gäller lag och ordning vill både kvinnor och män se mer, längre och tuffare straff för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Över 70 procent av båda könen stödjer mycket hårdare fängelsestraff för brottslingar.

Klara Hermansson, kriminologiforskare vid Högskolan i Gävle, noterar att detta är förvånande eftersom straffbenägenhet traditionellt varit en höger-vänsterfråga. Vissa skillnader finns dock när det gäller unga lagöverträdare. Män är något mer benägna att stödja att 16-åringar som begår allvarliga våldsbrott döms som vuxna.

Övriga områden där könen skiljer sig åt inkluderar inställning till företagande och marknadsekonomi, där män är mer positiva, samt flyktingmottagande, där män vill ta emot färre. Kvinnor vill i högre grad jämna ut inkomstskillnader och satsa på ett socialistiskt samhälle.

Trots de tydliga skillnaderna betonar Lena Wängnerud att män och kvinnor inte lever i totalt skilda världar. Feminism som ideologi är visserligen mycket stark bland kvinnor i Sverige, men faktiskt också ganska stark bland män. Politiska åsikter formas av många faktorer och könet är bara en av dem.