Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i en intervju med Sveriges Radio tydliggjort sina förväntningar kring ministerfördelningen i en eventuell framtida borgerlig regering. Han kräver att Sverigedemokraterna, om partiet blir största parti, ska få minst tre av de fem tyngsta regeringsposterna.

Under intervjun pekar Åkesson ut finansministern, utrikesministern, justitieministern och försvarsministern som särskilt tunga ministerposter vid sidan av statsministerposten. Han menar att om Sverigedemokraterna blir största parti borde det rent proportionerligt ge partiet tre av dessa fem nyckelpositioner.

Uttalandet kommer som en del av den pågående diskussionen om maktfördelningen inom det högerblocken inför nästa val. Frågan om hur ministerposterna ska fördelas mellan Tidöpartierna har varit föremål för återkommande debatt sedan regeringsskiftet 2022, då Moderaterna bildade regering med stöd från Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Förutom de tunga departementpositionerna bekräftar Åkesson även att Sverigedemokraterna vill ha migrationsministerposten. Detta är inte första gången frågan lyfts. Vid en gemensam pressträff den 1 april mellan Jimmie Åkesson och statsminister Ulf Kristersson sade Kristersson att om Tidöpartierna vinner nästa val ska Sverigedemokraterna få viktiga ministerposter, och att det skulle vara naturligt att dessa inkluderar migration och integration – frågor som traditionellt varit centrala i Sverigedemokraternas politiska profil.

Åkesson förklarar att hans förväntning bygger på en princip om proportionell fördelning av makten, där varje parti får inflytande i proportion till hur stort väljarstöd det får. Enligt nuvarande opinionsläge skulle detta kunna innebära att Sverigedemokraterna skulle kunna anspråka på knappt hälften av regeringsposterna. Den nuvarande regeringen under Ulf Kristersson består av 23 statsråd inklusive statsministern.

”Det är som jag upplever den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande”, säger Jimmie Åkesson till Sveriges Radio. Uttalandet signalerar att diskussioner om maktfördelning pågår mellan Tidöpartierna, även om detaljerna i dessa samtal inte är offentliga.

Samtidigt visar Åkesson viss försiktighet i sina uttalanden. Han betonar att han åtminstone inte offentligt vill rangordna vilka statsrådsposter han tycker vore mest angelägna för sitt parti. Denna försiktighet kan tolkas som en strategisk hållning för att undvika att binda sig för hårt i förhandlingar som ännu inte är aktuella.

När det gäller statsministerposten är Åkesson tydlig. Även i ett läge som motsvarar dagens opinionsläge menar han att statsministerposten fortsatt skulle tillfalla Moderaterna. ”I övrigt ligger allt på bordet”, säger Åkesson, vilket indikerar att övriga ministerportföljer är öppna för förhandling.

Frågan om ministerfördelning är känslig inom den borgerliga alliansen. Sedan regeringsskiftet 2022 har Sverigedemokraterna haft en central roll genom Tidöavtalet, men utan egna ministerposter i regeringen. Istället har partiet haft stort inflytande genom att Tidöavtalet definierar regeringens politik inom flera områden. Denna konstruktion har varit unik i svensk politisk historia och har gett upphov till debatt om hur demokratiskt ansvar och inflytande bäst bör organiseras.

Åkessons utspel kan ses som ett led i att positionera partiet inför kommande val och signalera till väljarna att Sverigedemokraterna inte längre nöjer sig med att ha inflytande utifrån, utan vill ha direkta regeringsposter med verkställande ansvar. Hur Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommer att reagera på dessa krav återstår att se. Frågan om ministerfördelning kan komma att bli en avgörande faktor i förhandlingarna om en eventuell borgerlig regeringsbildning efter nästa val.