Tidöpartierna går vidare med omdebatterade lagen

Regeringen skärper migrationskontrollen med informationsplikt och utökade befogenheter

Migrationsminister Johan Forssell (M) tillsammans med representanter från övriga Tidöpartier presenterade på onsdagen en ny lagrådsremiss som syftar till att öka återvandringen och minska det så kallade skuggsamhället i Sverige. Under pressträffen betonade Forssell vikten av ett trovärdigt migrationssystem.

”Sverige måste ha ett trovärdigt migrationssystem som fungerar. Samtidigt kan man konstatera att återvändandet under många år var väldigt nedprioriterat,” sade Forssell.

Enligt ministern har återvandringen redan ökat med 60 procent, främst genom frivillig återvandring. Nu tar regeringen och Sverigedemokraterna nästa steg för att ytterligare effektivisera arbetet med personer som vistas illegalt i landet.

En central del i förslaget är den så kallade informationsplikten, som innebär att anställda vid sex utvalda myndigheter blir skyldiga att anmäla till polisen när de upptäcker personer som saknar rätt att vistas i Sverige. Bland myndigheterna som omfattas finns Skatteverket och Försäkringskassan, medan vård, skola och socialtjänst har undantagits från plikten.

Just undantaget för vård, skola och socialtjänst kan ses som en eftergift till kritiker som tidigare protesterat kraftigt mot förslaget. Informationsplikten har av motståndare beskrivits som en ”angiverilag” och väckt oro för att den skulle kunna skada förtroendet för viktiga samhällsfunktioner.

Utöver informationsplikten mellan myndigheter innehåller lagrådsremissen flera förslag som ska underlätta för myndigheter att identifiera personer som vistas illegalt i Sverige. Polisen får utökade verktyg för att kontrollera personer och utreda deras identitet. Forssell var dock noga med att betona begränsningarna i dessa nya befogenheter:

”Däremot får man aldrig göra en kontroll enbart utifrån en persons namn, utseende, hårfärg etcetera,” förklarade migrationsministern och tillade att Sverige har en ”erfaren” poliskår som kan hantera de nya verktygen på ett korrekt sätt. ”Risken för diskriminering bedöms vara väldigt låg,” försäkrade han.

De utökade befogenheterna omfattar även en utvidgad rätt till kroppsvisitation i fler situationer. Polisen ges också möjlighet att söka igenom mobiltelefoner för att hitta bilder på ID-handlingar, något som kan vara avgörande för att fastställa identiteten på personer som saknar papper. Dessutom utvidgas möjligheterna till biometrisk identifiering, exempelvis genom fingeravtryck.

Lagändringarna planeras träda i kraft redan den 13 juli, vilket tyder på att regeringen prioriterar frågan högt.

Förslagen är en del av det migrationspaket som överenskommits inom ramen för Tidöavtalet, den politiska uppgörelse som slöts mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna efter valet 2022. Migrationsfrågorna har varit ett prioriterat område i samarbetet, med särskilt fokus på att minska invandringen och effektivisera återvändandet av personer som saknar rätt att stanna i Sverige.

Regeringens och Sverigedemokraternas gemensamma linje i migrationsfrågor markerar ett tydligt skifte jämfört med tidigare regeringars politik. De senaste årens utveckling, med ökande problem kopplade till utanförskap, gängkriminalitet och integration, har bidragit till en striktare hållning i migrationspolitiken.

Kritiker till förslagen menar att de riskerar att driva utsatta människor längre in i samhällets skuggor och förhindra dem från att söka nödvändig hjälp. Förespråkare hävdar å andra sidan att åtgärderna är nödvändiga för att upprätthålla en reglerad invandring och minska förekomsten av personer som vistas illegalt i landet.